HEMBYGDSFÖRENINGEN och ALBO HÄRAD.

Lite längre ner på sidan finner ni: Intervjuer - Förteckning förtroendevalda - Stadgar - Förteckning förtjänsttecken-diplom - Hedersmedlemmar - Viktigt i föreningens historia - Utdrag ur protokoll 2011-1934 - Ordförande och sekreterare genom tiderna - Lite om Albo härad.                                  

STADGAR FASTSTÄLLDA PÅ ÅRSMÖTET den 5 maj 2011.

VIKTIGA BESLUT i FÖRENINGENS HISTORIA:

28 jan  2010. Styrelsen beslutar att utveckla föreningens hemsida i egen regi.

23 april 2009. Till ny ordförande efter Ingrid Liliedahl, som avböjt återval, valdes Kenneth Olsson, Kivik.

27 maj 2003. Till sekreterare efter Karin Bringert, Brösarp, valdes Gunnar Persson, Ravlunda.

24 okt 2002.Utdrag ur protokoll daterat 2002-10-24: En Hallamöllagrupp har bildats den 24 maj, 2003 i stil med övriga grupper/ringar under hembygdsföreningen. Sammankallande i gruppen är Alv Persson.

12 maj 2001. Styrelsen utsåg Gert Lagerstedt och Per-Åke Karlsson att bilda en Arkivkommitté.

4 maj 1999. Till ny ordförande efter Arvid Andersson, som avböjt omval, valdes enhälligt Ingrid Liljedahl, Raskarum, S:t Olof.

10 okt 1996. Hembygdsföreningen har fått ett avtal om överlåtelse av nyttjanderätt till "Vädur" på fastigheten Ludaröd 24:1. Hembygdsföreningen beslöt att godta överlåtelsen efter vissa justeringar i avtalstexten att - avtalet skall vara tidsbegränsat med löpande 5 års intervaller samt att en karta skall bifogas med arealen utmärkt.     

19 maj 1994. Till sekreterare efter Per-Åke Karlsson valdes Karin Bringert, Brösarp.

19 maj 1994. Föreningens första textilkommitté utsågs.

6   maj.  1993. Glimmebodagården blir Byggnadsminnesförklarad.

18 jan.   1990. Arbetsgrupp för Glimmebodagården utses.

Utdrag ur protokoll daterat 18/1, 1990:§4: Till arbetsgrupp för Glimmeboda föreslogs och valdes: Eva Lindgren, Karin Bringert, Britt-Marie Persson, Henny Johansson, Helmer Johansson, Henry Karlsson, Börje R. Johansson och Georg Johansson som sammankallande. Gruppens uppgifter bör vara: Att anordna aktiviteter i och kring Glimmeboda. Att söka intressera föreningens medlemmar för deltagande i cirklar eller arbetsgrupper som sysslar med t.ex naturstigar, forskning i arkiv om Glimmeboda, användning av gårdens byggnader mm. Gruppen skall samarbeta med den programkommitté som årligen skall ansvara för föreningens sommarprogram. Förslag och frågor som berör föreningens ekonomi skall godkännas av styrelsen eller styrelsens AU. Styrelsen tror att Glimmebodagruppen skall kunna ge gården en egen profil som hembygdsgård.

2   febr.  1989. Utdrag ur protokoll daterat 2/2 1989.§3: Ordförande redogjorde för bakgrunden till att hembygdsföreningen tillfrågats om möjligheten att överta driften av Glimmeboda. Styrelsen godkände enhälligt upprättat avtalsförslag mellan Domänverket och Albo Härads Hembygdsförening gällande arrende av Glimmeboda. Utsågs ordförande att underteckna avtalet.

30 juni.  1987. Till sekreterare valdes Per-Åke Karlsson, Agusa. 

15 juni.  1985. Årsmötet beslöt enligt styrelsens förslag att utöka antalet ledamöter i styrelsen från nio till elva samt personliga suppleanter för varje ordinarie ledamot. Varje socken skall vara representerade med en ordinarie ledamot och en suppleant

5   april.1984.  Interimsstyrelse utsågs i Sankt Olof 1984-03-30 för återbildande av hembygdsring därstädes.    

12 sept.  1983. Till ny sekreterare efter Nils-Ove Nilsson valdes Berit Ekberg, Rörum. 

5   juli.   1982. Till ny sekreterare i föreningen valdes Nils-Ove Nilsson, Kivik.

22 juni.  1982. Gunnar Carberg som varit föreningens sekreterare under 12 år avböjde återval vid årsmötet.

22 febr.  1982. Att under året fungera som programkommitté utsågs Nils Stridsberg, Per Åke Karlsson, Berit Ekberg och Gerd Almedal, med Stridsberg som sammankallande. (Den formellt först utsedda programkommittén) 

9   okt.   1979. Beslöt styrelsen tillsätta ett arbetsutskott. (AU) 

12 aug.  1979. Till ny ordförande efter Erik Wikland som av hälsoskäl avsagt sig återval, valdes Arvid Andersson, Bolen, Ravlunda.

4  aug.   1974.  Beslöts att överlämna grav och fornminnesfältet, Grevlunda 20, Vitaby till Riksantikvarieämbetet.  

13 jan.   1973.  Beslut att inte sälja Bondrumsgården till Skansen i Stockholm.

              1972.  Nybildades Hembygdsringen i Bondrum. (Bondrumsringen)  

8   aug.  1971.  Protokollfört att föreningen förvärvat grav och fornminnesfältet å Grevlunda 20, Vitaby. 

18 maj.  1971. Till ny sekreterare efter framlidne Emil Persson, Skogsdala, valdes folkskollärare Ola Carlberg, Brösarp.

28 aug.   1966. Till ny ordförande efter Alf Sjölin, som avbett återval, valdes Kapten Erik Wikland, Kivik.

18 dec.   1963. Agusastugan och Bondrumsgården blir Byggnadsminnesförklarade.  

21 aug.   1960: Till ny ordförande efter Nils Boström, som avbett återval, valdes kyrkoherde Alf Sjölin, Andrarum.

20 maj.  1960:  Till ny sekreterare efter folkskollärare Otto Nilsson, valdes Lantarbetare Emil Persson, Skogsdala.

Lantarbetaren Emil Persson, Skogsdala har undertecknat protokollet den 20 maj 1960 , och omvaldes till sekreterare vid årsmötet den 13/8 1961.

9   aug.   1959: Gunnar Persson, Gärds hembygdsförening överlämnar Bondetågets fana från 1914, med Albo Härads Vapen, till Albo härads hembygdsförening.

5  juli.   1955: Till ny sekreterare efter folkskollärare Ernst Rosqvist, som avböjde återval, valdes folkskollärare Otto Nilsson. Folkskollärare Otto Nilsson valdes till sekreterare vid styrelsemötet den 5/7 1955, att fungera tills annan intresserad åtog sig uppdraget. Det sista protokollet som Otto Nilsson undertecknat är den 9/8 1959. Under dessa åren hade Nilsson uppdragen både som kassör och sekreterare.

4   april. 1952: Resolution angående fastställande av vapen för Gärds och Albo samt Villands härader av Kungl. Maj:ts den 4 april 1952.

28 nov    1949: Avtal slöts mellan förmyndarförvaltningen av Christinehovs fideikomiss och hembygdsföreningen, som innebar att hembygdsföreningen övertar dispositionsrätten av Hallamölla vattenkvarn.

16 febr   1949: Vid styrelsemötet denna dag meddelades att köpekontrakt med kvarnägaren Nils Mårtensson i Södra Mellby om förvärv av kvarn, inventarier, tomtområde och ett större uthus tecknats den 20 januari 1949, mot en köpesumma av 1500:- kronor. Vid samma möte meddelades att arvingarna efter kvarnägaren Albert Andersson i Sankt Olof utfäst sig att respektera sin avlidne broders vilja att till hembygdsföreningen som gåva överlämna kvarnbyggnad och inventarier jämte erforderligt tomtområde. 

16 febr   1949: Förmyndarna för grevarna Erik och Axel Sparre å Kronovall ha till hembygdsföreningen överlämnat gåvobrev, lantmäteri och avstyckningshandlingar för det tomtområde varpå Bondrumsgården är belägen.

30 juni   1948: Styrelsen föreslår kommande årsmöte bl.a ändringar i stadgarna som förtydligar de lokala hembygds-föreningarna, grupper, eller liknande, dess uppgift och ansvar som föreningens förlängda arm.

30 juni   1948: Förmyndarna för grevarna Erik och Axel Sparre å Kronovall ha meddelat föreningens ordförande, att de önska såsom gåva till föreningen överföra den gårdstomt, varå Bondrumsgården är belägen.

28 maj   1947: Lokalavdelning av hembygdsföreningen bildas i Andrarum. Andrarums hembygdsring.

13 febr  1946: Beslutade föreningen godkänna köpet av Agusastugan å 1000 kronor och lösöre för c:a 200 kronor.

17 dec   1945: Diskuterades förslag om att övertaga Agusastugan efter framlidna hemmensägaren Anna Mårtensson.

8   okt   1939: Vid årsmötet den 8 oktober 1939 beslöt årsmötet att med tacksamhet emottaga lintorkan i Ilstorp som gåva. 

15 sept  1939: Byalaget i Ilstorp genom åldermannen Karl Nilsson erbjuder hembygdsföreningen att skänka en byalaget tillhörig lintorka på allmänningsmark å Ilstorp nr.4.

21 aug. 1938: Till ny sekreterare efter folkskollärare Ola Carlberg som avböjde återval, valdes folkskollärare Ernst Rosqvist, Månslunda.

2   aug  1938: Beslöts att kyrkoherde N. Boströms dikt "Albo mitt Albo" skall vara föreningens speciella hembygds-sång, 

25 juli  1937: Till ordförande efter professor Aspelin, utsågs kyrkoherde Nils Boström, Sankt Olof.

12 aug  1936: Beslöts föreslå årsmötet, att föreningen skulle ingå som medlem i Skånes Hembygdsförbund.

28 juli  1936: Frågan om förvärvande av Bondrumsgården. Greve Sparre förklarade att han var villig att utan  veder-lag skänka gården åt hembygdsföreningen, men för tomten som erfordrats, kommer han taga betalt enl. för orten gällande pris.

21 juli  1935: Beslöts att taga i befattning med restaurering av Sankt Olofs källa.

23 aug  1934: Beslöts att föreningen skulle försöka förvärva Bondrumsgården.

31 juli  1934: Föreningens förste sekreterare var folkskollärare Ola Carlberg, Sillaröd. .

31 juli  1934: Utsågs sockenombud till häradets samtliga socknar.

31 juli  1934: Bildandet av Albo Härads Hembygdsförening.

                      Till föreningens förste ordförande valdes docent Gunnar Aspelin, Kivik.

---------------------------------------------------------------------------

Utdrag ur styreleseprotokollet daterat 2012-01-19.

§6: Sammankallande i programkommittén, Gunnar Persson informerade om programförslaget 2012. Styrelsen framförde sitt tack till kommittén och beslutade fastställa programmet. §7: Förslag till verksamhetsberättelse delades ut för diskussion och beslut vid styrelsemötet i februari. §8: Styrelsen beslutade att vid årsmötet dela ut förtjänsttecken till Anders Gummesson och Ragnhold Johnsson. §9: Åke Hansson redovisade arbetsgruppens förslag till prioriterade arbetsuppgifter 2012. §10. Au:s förslag om jubileumsbok vid 80 årsjubileum fick svalt mottagande av styrelsen. §11: Sockenombuden och styrelsen inbjuds till en träff i Ravlunda skola den 22 mars med Kyrkoherde Per Frostensson under temat "Kyrkan i nuet". §11: Säkerhetsgruppen, Åke Hansson, informerade om planerad utbildningsdag, inköp av brandsläckare och kravet att utse en ansvarig person vid kulturobjekten inom föreningen. Slutligen gav varje styrelsemedlem aktuell information gällande nuläget från sin ring eller grupp.

12 3 4 5 

Hans-Ingvar Hansson, Henry Karlsson, Leif Gulldén och Ingvar Petersén på bild 1. På bild 2: Annchristin Hurtig, Gerd Almedal, Tina Tånnander, Eva Nilsson och Gunnar Persson. Bild 3: Henny Johansson och Gunnar Persson. Bild4: Förutom de nämnda på bild 1 syns Clas Johnsson och Agnes Leo-Eriksson. Bild 5: Henny Johansson, Gunnar Persson,Eva Gustavsson, Eva Nilsson, Tina Tånnander ocg Gerd Almedal.  

6 78 9 

På bild 6 står Tore Jönsson i samspråk med Agnes Leo-Eriksson under kaffepausen. Leif Gulldén njuter av det goda kaffet med dopp. Bild 7: Åke Hansson, Kenneth Olsson, Clas Johnsson, Tore Jönsson och Hans-Ingvar Hansson.

FÖLJANDE FRÅGOR DISKUTERADES PÅ STYRELSEMÖTET DEN 14/4 2011. Ekonomisk rapport: Föreningens kassör redovisade det ekonomiska läget som är stabilt undere förutsättning att inget speciellt händer våra kulturobjekt.  Föreningens organisation: Styrelsen diskuterade den uppbyggnad som föreningen består av, vilken är kompliserad. Uppdrogs åt arbetsutskottet att ta fram mer underlag för kommande diskussioner. Policy vid mottagande av gåvor: Här tillsattes en arbetsgrupp som skall utarbeta riktlinjer för detta. Storträffen om samtidsdokumentation den 28/4. Inför årsmötet den 5/5 - Bygdeband - Kvinnokraft: En fin insats från Glimmeboda, Agusa och Bondrumsgården.  Vindkraftsplan Simrishamns och Tomelilla kommuner - Kretsmöte krets 5 inom Skånes Hembygdsförbund - Rapporter från respektive kulturobjekt - Föreningens samverkan med kyrkan: Styrelsen beslutade att samverka med kyrkan som tidigare. Hemsidans framtida inriktning - Arbetsutskottets roll och arbete, samt hur engagerat skall föreningen vara i allmänna frågor inom häradet?

1934:

Styrelseledamöter 1934.

Aspelin Gunnar, Docent,ordförande.-- Boström, Nils, Kyrkoherde, v.ordförande.-- Carlberg, Ola, Folkskollärare, sekreterare. (Suppl. i styrelsen.)-- Bengtsson, Olga, Folkskollärarinna, v.sekreterare.-- Persson, Sture, Kamrer, kassör.-- Nihlén, Johan, f.d. kantor.-- Brandt, Johan, Rektor.-- Lövgren, Sven, Kyrkovärd.

Suppleanter:

Andersson, Hans, Lantbrukare, Havängen.--Sundgren, Birger, Folkskollärare, Vitaby.-- Grytzell, Erik, Fruktodlare, Karakås, Kivik.--Carlberg, Ola, Folkskollärare, Sillaröd.

Protokoll vid konstituerande möte i Kivik den 31 juli 1934 för bildande av en Hembygdsförening för Albo Härad.

§1. Mötet öppnades av docent Gunnar Aspelin, som i korthet redogjorde för syftet med mötet och planerna för en hembygdsförenings bildande för häradet. Docent Aspelin utsågs därefter till ordf.

§2. På fråga av ordföranden beslöts enhälligt att bilda en hembygdsförening för Albo Härad.

§3. Ett av de sammankallande uppgjort förslag till stadgar för föreningen blev efter föredragning antaget med en obetydlig ändring.

§4. Beslöts att genom styrelsens försorg låta trycka erforderligt antal stadgeexemplar.

§5. Enligt de antagna stadgarna skulle ordf. utses av mötet. Styrelsen skulle bestå av förutom ordförande 6 ledamöter och 4 suppleanter.

§6. Till föreningens förste ordförande valdes enhälligt docenten Gunnar Aspelin, Kivik. Övriga styrelseledamöter blevo: Kyrkoherde Nils Boström, Sankt Olof, folkskollärarinnan Olga Bengtsson, Rörum, kamrer Sture Persson, Vitaby, f.d. kantor Joh. Nihlén, Sillaröd, rektor Johan Brandt, Kivik, och kyrkovärden Sven Lövgren, Sankt Olof.

§7. Till suppleanter valdes lantbr. Hans Andersson, Havängen, folkskollärare Birger Sundgren, Vitaby, fruktodlare Erik Grytzell, Karakås, och folkskollärare Ola Carlberg, Sillaröd.

§8. Efter därom framställt förslag beslöts att till styrelsesammanträdena skulle även samtliga suppleanter kallas.

§9. Sedan föreningen sålunda konstituerats, intogs gemensamt kaffe, varunder rektor Brandt och ordf. docent Aspelin höllo tal för den nya föreningen.

§10. Till att justera protokollet utsågos fru Dagmar Aspelin och syster Hilda Larsson.

§11. Mötet avslöts.

Kivik som ovan, Ola Carlberg, sekreterare. Justerat av Dagmar Aspelin och Hilda Larsson. 

FÖRENINGENS VALDA ORDFÖRANDEN, genom tiderna.

Hembygdsföreningens förste ordförande var professor Gunnar Aspelin,Kivik. Aspelin var föreningens  ordförande från bildandet den 31 juli 1934 - 1937.

Professor Aspelin avgick den 25 juli 1937, som ordförande på grund av utnämningen till professor och flyttningen till Göteborg.

Kyrkoherde Nils Boström S:t Olof, var ordförande från den 25 juli 1937 - 1960.

Kyrkoherde Boström avgick på egen begäran efter 23 år som ordförande vid årsmötet den 21 augusti 1960.

Kyrkoherde Alf Sjölin Andrarum, valdes till ordförande den 21 augusti 1960.- 1966.

Kyrkoherde Sjölin avböjde återval vid årsmötet den 28 augusti, 1966, p.g.a flyttning från häradet.

Kapten  Erik Wikland Kivik, valdes till ordförande  den 28 augusti 1966 och var ordförande till årsmötet den 12 augusti 1979, då han på grund av hälsoskäl avsagt sig återval. 

Arvid Andersson, Bolen Ravlunda, valdes till ordförande vid årsmötet den 12 augusti 1979 och lämnade ordförandeposten på egen begäran efter 20 år, vid årsmötet den 4 maj 1999.

Ingrid Liljedahl, S:t Olof valdes enhälligt till ordförande vid årsmötet den 4 maj 1999. Ingrid Liljedahl avgick på egen begäran efter tio år vid årsmötet den 23 april 2009.

Kenneth Olsson, Kvasa Kivik , valdes till ordförande den 23 april 2009.

FÖRENINGENS VALDA SEKRETERARE, genom tiderna.

Hembygdsföreningens förste sekreterare var folkskollärare Ola Carlberg, Sillaröd. Carlberg var sekreterare på det första konstituerande mötet den 31 juli 1934.

Folkskollärare Ola Carlberg Sillaröd, var sekreterare från den 31 juli 1934 - 21/8 1938 då han avböjde återval.

Folkskollärare Ernst Rosqvist Månslunda valdes till sekreterare den 21 augusti 1938, och avgick på årsmötet den 31 juli 1955.

Folkskollärare Otto Nilsson valdes till sekreterare vid styrelsemötet den 5/7 1955, att fungera tills annan intresserad åtog sig uppdraget. Det sista protokollet som Otto Nilsson undertecknat är den 9/8 1959. Under dessa åren hade Nilsson uppdragen både som kassör och sekreterare.

Lantarbetaren Emil Persson, Skogsdala har undertecknat protokollet den 20 maj 1960 , och omvaldes till sekreterare vid årsmötet den 13/8 1961.

Folkskollärare Gunnar Carlberg, Brösarp valdes till sekreterare, efter framlidne Emil Persson, Skogsdala den 18/5 1971.

Nils-Ove Nilsson, Kivik valdes till sekreterare den 5 juli 1982, efter Gunnar Carlberg som vid årsmötet den 22 juni avböjt återval.

Berit Ekberg, Rörum valdes till sekreterare den 12/9 1983.   

Per-Åke Karlsson, Agusa valdes till sekreterare den 30/6 1987. 

Karin Bringert, Brösarp valdes till sekreterare den 19 maj 1994 efter Per-Åke Karlsson som avböjt omval. 

Gunnar Persson, Ravlunda valdes till sekreterare den 27 maj 2003, efter Karin Bringert som avböjt omval. 

Clas Johnsson, Kivik valdes till sekreterare den 18 maj, 2009, efter Gunnar Persson som avböjt omval.

ALBO HÄRAD.

Albo härad sträcker sig från gränsen mot tidigare Malmöhus län till Hanöbuktens kustlinje i öster samt gränsar i norr till Gärds härad och i söder till Ingelstads och Järrestads härader. Häradet har en areal om 30,214 hektar. Huvudsakligen är det Linderödsåsen och dess förgreningar, som uppfyller häradet, men Verkeåns och Rörumsåns natursköna dalgångar, de vidsträckta bokskogarna, Brösarpsbygdens mjukt böljande backlandskap, fruktodlingsfälten m.m ger häradet en rikt växlande natur med skönhetsvärden, som alla alboiter är stolta över och som också i stor omfattning lockat konstnärer och skalder till sig. Albo härad har länge varit ett relikområde, där ålderdomliga sedvänjor och miljöer bevaras. Linné omtalade de skorstenslösa husen, "Rökstufworna", som var vanliga ännu på 1700 - talet. Kulturgeografiskt kan Brösarpsbygden betraktas som ett gränsområde, en typisk risbygd mellan skogen och odlingslandskapet. I Brösarps backar möts skog och slätt, korsvirke och timmerbyggnad och i öster hav och land, jordbruk och fiske. Även folket i Albo visar särskiljande karaktärsdrag. Särskiljande odlingssystem, hägnadstyper och byggkonstruktioner har länge dröjt kvar i detta av Åke Campell beskrivna "vångaskogarnas" område. Idag existerar en häradsindelning inte längre. Men vi känner väl till den och den har en synnerligen hög ålder. Enligt de uppgifter som finns kan man härleda namnet Albo till 1300-talet. I nutid benämns Albo härad i sydöstra Skåne, dåvarande Kristianstads län, utgörande av de norra delarna av Tomelilla och Simrishamns kommuner, med andra ord norra delen av Österlen.

Härader i Skåne: Albo härad, Bara härad, Bjäre härad, Frosta härad, Färs härad, Gärds härad, Västra Göinge härad, Östra Göinge härad, Harjagers härad, Herrestads härad, Ingelstads härad, Järrestads härad och Ljunits härad.

Stenshuvud, urbergsjätten, avsluttningen på Linderödsåsen, utgör i våra dagar ett omtyckt strövområde. Stenshuvud är en av de artrikaste och mest omväxlande nationalparkerna i vårt land. Här finns också fornminnen och andra intressanta kulturlämningar. Nationalparken bildades 1986 och omfattar 380 hektar.

Verkeån, det största vattendraget genom häradet, rinner upp som ett litet dike i Långaröd i "Malmöhus län". Diket växer till en skogsbäck och så småningom till en å, som till sist mynnar ut i havet vid Haväng under namnet Skepparpsån. Där dalgången blir trängre vid Hallamölla har ån skurit sig ned genom de lagrande bergarterna och bildat det femtrappiga fall, som är Skånes högsta vattenfall, sammanlagt 23 meter. 

Killorna, ett säreget drag för Albo. Det är vattenådror från Linderödsåsens kärr och småsjöar, som efter att ha passerat grusartade backområden bryter fram i källor med kallt kristallklart vatten. En sådan källa, som det idag syns mycket utav är S:t Bothilds källa i prästängen intill Andrarums kyrka. Också vid Alunbruket fanns källor. En sådan källa, belägen till höger om vägen mot Bertilstorp nedanför den plats, där Bergstinget hölls under Alunbrukets blomstringstid, har under flera decennier av 1900-talet med hjälp av en s.k vädur i källans botten försett den på andra sidan dalgången ett par hundra meter bort belägna förvaltarbostaden liksom Verkaskolan med friskt källvatten. Offerkällan vid Sankt Olofs kyrka och Thors källare vid Torup är med sägner förbundna. Sedan 1957 är Torups källa expolaterad som vattentäkt för Ravlunda by. Torups källa skulle enligt sägnerna ha framsprungit, där kung Wales - eller som sägnen också förtäljer "Truls i Ängas" - söner Särsko och Sölve av misstag råkade dräpa sina båda systrar Tora och Torborg. Beträffande S:t Olofs källa finns flera sägenmotiv, men sägnen om att helige Oluf där blivit halshuggen har tydligen fått ge namn åt källan. Ytterligare många källor finns eller har funnits i Albo, såsom Thomas källa vid Grevlundabackarna, Prinsakällan i Rörum nedåt havet, Pengakällan i Ängakåsen m.fl. I närheten av S:t Olofs källa ligger en källa med namnet Jungfrukällan och öster om denna ytterligare en, Kransakällan.

Fornminnen, är ett betydande inslag i Albo. Här finns en betydande flora i form av forngravar, rösen, storhögar, bautastenar, husgrunder, någon skeppssättning och domarring m.m. Bredarör eller Kungagraven i Kivik från Bronsålderns äldre skede är det mest grandiosa av fornminnena. Det väldiga röset är c:a 75 meter i diameter och 3,5 meter i höjd. Att röset innehöll en grav upptäcktes 1748. Av döserna vid Haväng och Knäbäck är Havängsdösen (se bilden till höger), den ståtligaste och bäst bevarade. Stämningsfullt och gravtekniskt avtecknar sig denna stenåldersgrav, där den ligger på stenbrinken i det pastorala Haväng. Penninggraven, skeppssättningen och alla fornminnen i Ängakåsen söder om Kivik minner likaså om en rik forntid kultur. I ett stråk från Hjälmaröd till Brösarp finner man bl.a Särskorör, Sölerör, Gångarekullen, Svärtings kulle, Gamla ting, Sonekullarna, Snickerkullen, Påskakullen, Getakullen, Ornahög och Barnahög.

Albo härads vapen. Vapen är ett bestämt, efter vissa regler, sammansatt märke som föres av viss person, samhälle eller samfund. Antagandet av vapen handlägges av riksheraldikerämbetet, Stockholm. År 1710, inför slaget vid Helsingborg, utrustades Stenbocks skånska trupper med vapensköldar som hade häradstingens sigill som förebild. Den gamla sköld som hembygdsföreningen äger, är en kopia av 1710 års sköld. Inför bondetåget i Stockholm den 6 februari 1914, som var en politisk demonstration och som samlade 32 000 bönder från hela Sverige, för att protestera mot landets dåliga försvar användes skölden och en tillverkad fana. Man demonstrerade inför kung Gustav V och regeringen. Kungen höll då ett tal där han höll med demonstranterna. Till följd av detta avgick regeringen med statsminister K. Staaff. Från Albo härad hade då ett fyrtiotal bönder rest till Stockholm för att deltaga. Häradsskölden satt då på järnvägsvagnen vari dessa färdades. Efter hemkomsten placerades häradsskölden på tingshuset i Degeberga och när detta lades ner flyttades den till Kristianstads tingshus. Den gamla häradsskölden kom åter till häradet i början på 1980-talet. Hembygdsföreningen beslöt då att den skulle få cirkulera i häradet. Varje kyrka skulle få ha den som "prydnad" i ett år. Det första året (1985) placerades den i Rörums kyrka för att året därpå flyttas till Fågeltofta. På framställning av tingshusstyrelsen i Gärds och Albo samt Villands härader, framtog riksheraldikerämbetet 1951 ett förslag till häradsvapen. Den 4 april 1952 kom Kungl. Maj:ts resolution att vapnet gillats och fastställts sålunda. I blått fält en stolpvis ställd bila med huvudet av silver och med skaft av guld, vilket är lagt över tre stolpvis ordnade, bjälkvis ställda ålar av silver med röda fenor. Utformningen sammanfaller med häradssigillet. Symbolerna föreställer: Bilan betyder lag och rätt och Ålarna är ett bevis på fiskerinäringens betydelse i Albobygdens näringsliv.

HÄRADSFANAN: Citat ur Ystads Allehanda 1991-05-02. Just nu känner man stor glädje i Albo härads hembygdsförening. Den 77-åriga häradsfanan har nämligen påträffats - vid en vindsröjning. (År 2011 är alltså fanan 97 år).

Det var en ren slump att jag hittade fanan när jag städade uppe på vinden, där den låg bland en massa bråte, säger kyrkovaktmästare Sven Jönsson från S:t Olof. Han har arbetat sex år i församlingen men visste inte att fanan fanns på vinden ovanför personalbyggnaden vid kyrkan. Sven Jönsson ringde genast till Folke Svensson, ordförande i S;t Olofs byalag, som i sin tur kontaktade hembygdsföreningens ordförande Arvid Andersson, S Mellby. Jag hade inte en aning om att Arvid hade efterlyst fanan, berättar Folke Svensson när vi träffas på S;t Olofs kyrkogård en kylslagen aprildag. Själva fanan är gjord av en kvadratisk linneduk, som dessbättre inte naggats av tidens tand - eller utsatts för musbett! På ena sidan av fanan finns häradsvapnet. På ett blått fält slingrar sig de tre solverfärgade ålar, som korsas av en stolpställd bila i silver. (Se bilden till höger). Fanans andra sida pryds av en sirlig men bloddrypande text: " Låtom oss samhålligt möta Fienden med tappert mod! Han med Guds hjelp skal få stötar Och sen bada i sit blod". (Se bilden till vänster). Arvid Andersson tar tag i den långa, allmogeblå stången, och visar en silverplatta med texten: "Buren under bondetåget 6/2 1914. Skänkt af Fru Ellen Hagander. Kristianstad". Hennes make var f.ö häradshövding i Kristianstad och ägare till gedingsmosse, nordväst om S:t Olof, där man bröt torv under många år. Vid bondetåget den 6 februari 1914 samlades tiotusentals bönder från hela landet på Stockholms slotts borggård, där Gustav V tog emot dem. Kungen höll, ett långt tal där han tackade bönderna för deras starka stöd till försvarsfrågans lösning och lovade reformer till modernäringens fromma, berättar Arvid Andersson, själv pensionerad lantbrukare. STENBOCKS BONDEHÄR: Hans efterforskningar visar att häradsfanorna är kopior efter de fanor som Magnus Stenbocks bondehär hade som standar. Ursprunget är sigillen som använts av häradsrätterna. De skånska häradsfanorna från 1914 har konstmålaren Svante Thulin i Lund som upphovsman. Samtliga fanor var också utställda i Lund före Stockholmsresan. Så mycket vet vi att vår egen fana överlämnades till Albo Härads Hembygdsförening vid 25 - årsjubiléet på Solevi i Kivik 1959. Enligt beslut skulle fanan förvaras på Bondrumsgården. Men troligtvis har hembygdsföreningens dåvarande ordförande, prästen Nils Boström i S:t Olof, tagit med sig fanan till församlingen, säger Arvid Andersson. När orgelläktaren i S:t Olofs kyrka revs 1970 har häradsfanan förmodligen hamnat på vinden, och sedan glömts bort. Allt talar nu för att fanan kommer att förvaras i ungdomshemmet vid prästgården för att plockas fram vid högtidliga tillfällen. Förmodligen blir det vid Olofsdagen den 29 juli och vid Albo Härads dag den 4 augusti; båda i S:t Olof. Slut citat. Fanan har sedan några år tillbaka förvarats i häradet kyrkor. Den 13 februari 2011 överlämnades fanan från Eljaröds kyrka till S:a Mellby kyrka att där förvaras under ett år framöver. Överlämnandet skedde under högtidliga former.    

Socknarna i Albo härad: Albo härad utgörs av nio (9) socknar. Andrarum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Ravlunda, Rörum, S:t Olof, S:a Mellby, Vitaby. Även den gamla sockenindelningen uppbyggd kring respektive kyrka är borttagen, men vi håller oss kvar vid den gamla indelningen av socknar och härad. 

Föreningens kulturobjekt i häradet. Agusastugan i Andrarums socken, Bondrumsgården i Fågeltofta socken, Glimmebodagården i Brösarps socken, Hallamölla i Eljaröds socken, Väduren i Eljaröds socken, Krubbemölla i Vitaby socken, Sillaröds skvaltkvarn i Andrarums socken, Illstorps Brydestua i Andrarums socken, Sankt Olofs mölla i Sankt Olofs socken, Södra Mellby mölla i Södra Mellby socken och Åkarps Brydestua i Södra Mellby socken. 

FÖRENINGENS ARKIV:

Hembygdsföreningen har ett väl skyddat arkiv i Brösarp. Där förvaras viktiga dokument av allehanda slag, kartor, foton m.m. En del kommer vi försöka visa framöver i Ravlunda skola. Undertecknad och Clas Johnsson, vilken är arkivansvarig tog stor del av onsdagen den 2 februari till att kolla upp vad som finns i föreningens arkiv. En del kommer vi efterhand att återge på vår hemsida. Allt viktigt förvaras i låst säker lokal och inne i lokalen i dokumentskåp. Även en gammal felvänd Häradsskylt finns i arkivet, samt mycket böcker. Välkommen kontakta oss om du har något att arkivera hos oss för eftervärlden.

Sidan senast ändrad 2012-02-02.