KIVIKS FÖRSAMLING: (I församlingen ingår Ravlunda, S:a Mellby och Vitaby socknar vilka redovisas separat.).

KIVIKS KAPELL: Under medeltiden hade Kivik ett litet tyskt (?) fiskarkapell. Nuvarande Kapell vid vägen mellan Kivik och Vitemölle byggdes av skänkt virke och ideella krafter och stod inflyttningsklart 1941. Initiativet togs av dåvarande kyrkoherde Magni Andersson med anledning av bland annat att en grupp ungdomar, saknade en samlingsplats. Klockstapeln tillkom 1946-1947. Sommartid infaller olika arrangemang från 1 maj till sista september. Musikaftnar, föreläsningsaftnar och gudstjänster är det i stort sett varje vecka under den perioden. Kiviks församling omfattar c:a 1800 medlemmar och ansvarar för kapellet samt kyrkorna i Ravlunda, Vitaby och S:a Mellby. Max 100 personer kan vistas i kapell-salen samtidigt.

Citat ur boken ÖSTERLEN 1996. Det förtida Kivik av Bo-Gustav Rafstedt. Kivik är huvudort i Albo Härad - den albevuxna skogsbygden, mellan slätterna i norr och söder, där Linderödsåsen med Stenshuvud ligger som en delare. Al kan också tolkas i betydelsen kultplats/helgedom, vilket i hög grad är tillämpligt på Kivik. Här har nämligen funnits en forntida kultplats av sällsynt dignitet främst representerat av det mäktiga gravmonumentet Bredarör eller i dagligt tal "Kungagraven", belägen i samhällets södra delar. Denna är en av Nordeuropas största och mest fascinerande bronsåldersgravar. I omedelbar närhet och anslutning till strandlinjen förekommer dessutom en stor anhopning fornlämningar såsom skeppssättningar , domareringar, offerstenar etc. En koncentration av stenrösen av ovanlig storlek finner man också i den innanför liggande bygden mot Mellby, Vitaby och Ravlunda. Med sin rikedom på intressanta fornlämningar är det förvånande, att Kivik inte varit föremål för några större arkeologiska insatser om man bortser från forskningen kring "Kungagraven". Med det begränsade arkeologiska underlaget blir därför en framställning över Kiviks förtida historia i stor utsträckning baserad på antaganden och spekulationer. Det var först 1532, som orten för första gången omnämnts som fiskeläge under namnet Kywig. Dock vet man, att den varit en betydande kultplats under bronsåldern samt ett viktigt fiskeläge och tillfällig haqndelsplats under den medeltida fiskeboomen. Förutom Kywig finns följande namn dokumenterade, nämligen Kiifwig (1570), Kiöbewig (1571), Kyvigs leje (1621), Kiwig (1663), Kijwijck (1690), Kiwuk (1713) och Kiwik (1748. Det har gjorts ett antal försök att tolka ortsnamnet Kivik. Namnets senare del har det aldrig rått någom tvist eller tvekan om, medan förleden varit föremål för olika tolkningar. Någon har velat härleda "Ki" till det finska kivi, vilket betyder sten. Detta finskspråkiga inflytande förefaller dock långsökt. H Areskoug menar att den syftar på tjiva (ålakiva = ålakupa), vilket var det första kända fångstredskapet för ål och ålahommans föregångare. G Rausing vill hänföra "Ki" till köping i betydelsen köpstad, handelsplats etc medan ortsnamnsforskaren I Olsson antar, att namnet skulle kunna förekomma från "Kypa" eller "Kupa" i betydelsen inskärning eller bukt i viken. Förvisso är Kiviks omgivningar rika på sten, läget ligger mitt på den klassiska ålakusten mellan blekingska Hällevik ochKåseberga, det skrevs 1571 som Liöbewig och omedelbart nedanför monumentet finns en inskärning i kustlinjen (Skitne korra eller Skinnebäckskorran), som under bronsåldern kan ha varit en lagun och därmed ypperlig tilläggsplatsd för fartyg. - Den ena tolningen kan vara så god som den andra.  Mer att läsa om detta finns i boken ÖSTERLEN 1996. Ett antal ex finns till försäljning hos hembygdsföreningen.

Citat ur boken ÖSTERLEN 1997. För 100 år sedan Av Malte Mårtensson: Byggandet av en ny hamn i kivik inleddes under juli månad. Sex "kar" började gjutas ute i hamnen på en sluttande träställning, varifrån de på rullar kan glida ner i vattnet. det sista av dessa kar eller kistor kom på plats i slutet av august. Major Gagner, som ledde arbetet, berättade för Cimbrishamnsbladet, att den gamla hamnarmen skulle vara kvar men höjas. Med uppmuddring räknade man med att den nya hamnen skulle kosta 170.000 kr och stå helt färdigt om två år.

Häradshövding Hagander i Kristianstad köpte under hösten hälften av det vackra Kiviks Esperöd av lantbr. A Åkesson för 40.000 kr och den andra halvdelen av lantbr. Esbjörn Erlandsson, Svinaberga för 26.000 kr. Hagander avsåg att bosätta sig i det gamla corps de logiet, men jorden skulle utaarenderas.

Kiviksborna roade sig bl. a på dansbanan i Josefsdal, men i en notis i tidningen heter det, att det kan finnas anledning att hålla ett öga på denna dansbana. Här dansar man då och då ända till kl 2 på natten och det förekommer också bråk på grund av att man tillhandahåller bier där. Slut citat.  

CITAT ur boken ÖSTERLEN 1995. För 100 år sedan (1895) av Malte Mårtensson: Två Kiviks-fartyg råkade ut för sjöolyckor, briggen Gerda, kapten J Thomasson, grundstötte vid inloppet till Viborg. Fartyget togs loss men sjönk senare i hamnen, där det dock kunde bärgas för 4 000 mark. Barkskeppet Gustaf Wasa, kapten Berntsson, på resa från West-Hartlepool till Ystad med stenkol sprang läck under en storm i Nordsjön. Fartyget sattes på grund på Jyllands kust och blev vrak. Besättningen räddades med raketapparat. 

CITAT ur boken ÖSTERLEN 1992. För 100 år sedan (1892) av Malte Mårtensson: Henrik Åkesson, Karakås, skrev i början av november till länets hushållningssällskap: " Undertecknad, som gjort försök med plantering av fruktträd, anhåller att sällskapet beviljar något anslag för redan planterade träd som för vidare utsträckning därav. Planterad areal omfattar ca 5 tunnland röjd, för sädesodling opassande skogsmark. Träden är planterade i rader till ett antal av ca 400 st med 24 fots mellanrum. Träden visar nu god växtkraft". Henrik Åkesson var den förste som började fruktodling i större skala på Österlen.

CITAT ur boken ÖSTERLEN 1998. För 100 år sedan (1898) av Malte Mårtensson: I slutet av februari installerades inseglingsfyrar till Kiviks hamn. Den yttre fyren visar fast rött sken på en stång sex meter från stranden och 13,5 m över vattenytan. Lysvidd ca 4 min. Inre fyren visar fast vitt sken och lyser vid en höjd av 16,5 m över havsytan med en lysvidd av 4 min.

Citat ur samma bok. Kiviks marknad tisdagen den 24 juli gynnades av särskilt gott väder. Köplusten och köparnas antal var betydligt mindre än tidigare år. På förmiddagen gjorde några danska kreaturshandlare rätt betydande uppköp av hästar och kor till höga priser.

Ytterligare citat ur samma bok: Nöd i de skånska fiskelägena. I Kivik och Hvitemölle har fiskarna hos Kungl Befallningshafvande i länet ansökt om erhållande av någon hjälp i form av stadsbidrag. Petitionen är undertecknad av omkring 50 personer.

BUHRES FISK i Kivik: Buhres är det lilla företaget med det stora utbudet. Låt oss berätta vår historia skriver Cecilia och Sven-Göran Buhre på sin hemsida. Buhres är ett av de mest kända utflyktsmålen i Albo Härad. För mer info: www.buhresfisk.se 

Fritiof Nilsson Piraten: Fritiof Nilsson föddes och växte upp i Vollsjö där hans far var stins. Efter en termin på Katedralskolan i Lund hotades han av reglering på grund av "värdshusbesök, spritförtäring och slarvig skolgång". Två terminer senare blev han verkligen reglerad från läroverket i Ystad efter opassande kontakter med det motsatta könet och en rymning till Köpenhamn. Han förklarade sig med att han inte trivdes med skolans ordning och ville tvinga sin far att låta honom sluta skolgången. Efter några månaders lantbruksarbete och två månader till sjöss tog sig Nilsson samman och klarade studentexamen som privatist i Kristanstad. Nilsson utbildade sig till jurist vid Lunds universitet 1914-18. Han arbetade på advokatbyrå i Stockholm 1919-21 och som advokat i Tranås 1921-31. Tiden i Tranås blev den verkliga startpunkten för Piratens litterära bana. Fritiof Nilsson flyttade med sin hustru Tora Hallgren till Kivik 1936. Piratenmuseet finns i Vollsjö. Piratenpriset är ett pris som delas ut av stiftelsen Piratenpriset till svenska konstutövare som är verksamma i Sverige och som arbetar i Fritiof Nilssons anda. Piratensällskapet bildades i Lund den 5 juni 1982. När du vill veta mer, klicka här på http://www.piratensallskapet.se

KIVIK ART CENTRE: Den 14 juli 2006 bildades Stiftelsen Kivik Art Centre med ändamålet att etablera ett konst och kulturcentrum på Österlen.

 Bildandet var resultatet av en lång tids arbete av personer boende på Österlen. www.kivikart.se

KIVIKS MARKNAD: Kiviks marknad är en institution, en tradition och en levande legend. För befolkningen i trakten är detta en högtidsdag som delar sommaren i före och efter. En stor förväntan inför marknaden och lite pessimism efter för att nu är sommaren över. Marknaden är mycket gammal. Hur gammal vet ingen, men teorier finns tillbaka i bronsåldern. 1881 sålde greve Thom Piper marken till två åboar i Hjälmaröd. Själva marknadsplatsen omfattar c:a 60 tunnland. Över 100 tusen besöker marknaden varje år. 2012 blir Kiviks Marknad 16-17-18 juli. Mer info på www.kiviksmarknad.com.

De tre första bilderna är tagna den 16 juli under förberedelserna inför marknaden. Resten av bilderna är tagna den 19 juli, 2011.

Ett avbrott med fikapaus är aldrig fel på marknaden.

KIVIKS MUSTERI: Information på www.kiviksmusteri.se  

KIVIKS ÄPPELMARKNAD är fastställd 2012 till den 29 och 30 september .Mer info på www.applemarknaden.se 

Äppletavlan föreställande Fritiof Nillson Piraten 2010. Bild 2 och 3 är från närliggande tältet. 

KUNGAGRAVEN I KIVIK: Bronsåldersgrav som upptäcktes 1748 och beräknas vara 3000 år gammal. Gravkistan består av 8 hällar, varav 7 är intakta. Sveriges största runda forntida gravlämning, 75 m i diameter. Vid utgrävningar av högen har man kommit fram till att  den är tillkommen på en boplats från stenåldern. Dessutom visade det sig att det funnits ytterligare en grav i högen. Benrester som analyserats visar att det förmodligen inte är någon kungagrav, utan fyra till sex ungdomar i tonåren. Enligt arkeologerna kunde även mycket unga individer ha en hög status, möjligt är också att de offrats i en rituell ceremoni. Under 1930- talet restaurerades högen, bl.a med hjälp av kopparstick från 1700 - talet och jämförelser från andra gravar. I direkt anslutning till Kungagraven ligger Sågmöllan.

SÅGMÖLLAN, KIVIK.Sågmöllan anlades på 1860-talet av nämndemannen Per Larsson och tillhörde ursprungligen gården Eliselund, Mellby nr 3. Anläggningen omfattar förutom den f. d kvarn och sågbyggnaden även ett mindre bostadshus i korsvirke. Det ligger i vinkel mot och är sammanbyggt med kvarnbyggnaden. Denna står på en hög gråstensgrund ocjh är uppförd i träkonstruktion med röd locklistpanel. Båda byggnaderna är numera täckta med halm. I samband med en upprustning på 1940-talet ändrades kvarnbyggnaden och bostadshuset om till kafé. I våra dagar kvarstår endast rester av ramsågen i den f.d kvarnbyggnadens undervåning, samt dammen och kvarnrännan.

ÄNGAKÅSEN i KIVIK.  Gravfältet Ängakåsen i Kivik har c:a 130 stensättningar. En skeppssättning och två husgrunder samt en hålväg som ledde ner till den forna hamnen. Gravfältet betecknas som varande ett av de största kända bronsåldersgravfälten som finns i södra Skandinavien. Bilderna 1, 2 och 3 visar dels gravfältet, men också ett gäng betande ungdjur.En naken midsommarstång, samt en humma i väntan på varmare tider på bild 4. 

ÄPPELRIKET ÖSTERLEN. Äppelriket Österlen är ett företag som har till huvuduppgift att sälja och marknadsföra sina medlemmars frukt. Där lagras, sorteras och packas frukten för vissa odlare medan andra odlare packar i egna packerier. Äppelriket är ett varumärke. Adress till Äppelriket är Mellby 74, 277 35 Kivik. För mer information klicka här på www.appelriket.com

MUSEUM på Kivik: Citat ur Boken om Kivik. Museet är inrymt i Kiviks skola. Förutom arkivet består det av fyra rum: Sjöfartsrummet, Hantverksrummet, Skolrummet, Förrådet.

Detta är en del gamla bilder från museumet. Bl.a Anton Nilssons skomakarsamling och brandvagn från 1924.

Stenshuvuds: Naturreservat i Albo Härad. Nationalparken bildades 1986 och omfattar c:a 380 hektar. Syftet med parken är att bevara ett storslaget naturområde som har säskilda geologiska och biologiska skyddsvärden och som har stor betydelse för friluftsliv. Ett landskap präglat av människan. Större delen av skogen har växt upp under 1900-talet efter det att skogsbetet upphörde i området. I början på 1800-talet var detta till stora delar ett öppet beteslandskap. Idag har betesdjur återinförts i stora delar av området, särskilt på hedar och ängar, men också i skogen.Lövskog med rik flora. Hasselmusen-nationalparkens symbol.Mer info: http://www.stenshuvud.se/ 

Läs mer på: www.kiviktourism.se