SÖDRA MELLBY MÖLLA Möllan är en holländare byggd 1859. Den användes till 1948, då den köptes av hembygdsföreningen. Möllan har som sig bör ett högt läge med mycket vacker utsikt. Lämplig fika och utsiktsplats med egen fikakorg.

Bild 1 är när möllan var klar med fulla segel att invigas på mölledagen den 4 juli 2010. Bilderna 2, 3, 4 är tagna den 23 maj 2011.

Vägbeskrivning :Norr om Södra Mellby by .

Visning:Kontakta Nils Ove Nilsson tel: 0414-70768

Styrelsen för Södra Mellby Hembygdsring 2011 består av: Hans-Ingvar Hansson ordf, Stig Andersson, Nils-Ove Nilsson, Sven-Olle Svensson, Berit Römbo, Barthold Römbo och Kerstin Hansson. Styrelseersättare: Inga Andersson, Hjalmar Lerstorp, Gerd Almedal och Per Gudmundsson.

Investeringsbehov 2012: Översyn och målning av balkong och omläggning av råspont och papp på c:a 8-10 kvm, samt reparation av 1 st. takstol på hättan. Bidragsansökan inlämnad till Länsstyrelsen den 7/10, 2011. Offert från Ingemar Svensson, Ullstorp, Tomelilla. (72,500 kronor inkl. moms.)

CITAT ur boken ÖSTERLEN 1993. För 100 år sedan av Malte Mårtensson: Ungdomen i Mellby hade sommartid två dansbanor att välja på. En låg strax intill stora vägen förbi Kivik, och tyvärr var det nära till ölkrogen, varifrån "unga supbröder" kunde hämta öl. Den andra dansbanan låg uppe på Karlabacken ett stycke öster om Svabesholm. Den låg på en liten skogbeväxt berghäll med en vidsträckt och vacker utsikt. I midsommarhelgen var denna plats talrikt besökt, icke blott av barn och ungdom utan även av många äldre. Nere på slätten var det bl a Gislövs Stjärna och Tosterups skog som drog midsommarafton.

S:a Mellby Hembygdsring bildades 1948 av Erik Grytzell, Emil Persson, Jöns Nilsson m.fl, med främsta uppgift att vårda Södra Mellby väderkvarn. Vindflöjeln anger byggåret 1859. År 1932 fick möllan en hjälpmotor för att klara "jobbet". Av gamla handlingar framgår att Per Nilsson år 1879 sålde vädermjölkvarnen med inventarier och husbyggnad till mjölnaren Sven Jeppsson för 6 000 kronor. 1898 sålde Sven Jeppsson kvarnen till sin svåger Nils Mårtensson, som drev möllan fram till 1948, då den inköptes av Albo Härads Hembygdsförening. Tomten omfattar 1879 kvm, från Mellby 2:2.

Mellby mölla är 13 meter hög. Vingarna mäter 2,1 x 8,5. Avståndet mellan vingarna över centrum är 2 meter. Från vingspets till vingspets är det alltså 19 meter. Frigången till marken är 1,4 meter, så det gäller att akta huvudet när möllan går. Vingarna är av lärkträ. Repet på höger sida av seglen kallas lik och tapparna på vingen som håller seglet kallas knagg. BROLOFTET: Vi har nu kommit till första våningen, eller loftet, som det heter i en mölla. Detta loft kallas broloft eftersom brohästen, den anordning som bär upp tyngden av stenen (löparen), finns här. Här befann sig möllaren mest och härifrån kunde han reglera så gott som alla funktionerna i möllan. LOFT 2: Här finns alla rörliga delar och möjligheterna att krossa fingrarna är stora (gå motsols i möllan!). Här finns krossen med det passande namnet "Ystad dunder special". Den användes till att krossa säd till hästar och kor (främst havre). Här finns även två vanliga kvarnar varav bara den ena numera används vid visningar o dyl. I golvet härunder finns ett skalverk som har använts när man skalade korn till korngröt. Det stora hjulet kallas stjärnhjulet och de små hjulen kallas drev. LOFT 3: Detta loft användes bara som förvaringsplats. Här hällde man säden i bingarna. För att slippa bära säden hit fanns det en hiss och luckorna i golvet stängs allteftersom säckarna kommit igenom. HÄTTAN: Här kommer axeln som vingarna är fästade på in. Den är lagrad i belgisk granit. Denna lagring kallas löpsten eller sölsten. På axeln sitter kronhjulet och på den vertikala axeln sitter krondrevet. Runt kronhjulet sitter pressen som fungerar som broms. Bromsen manöverreras från marken med hjälp av en kätting. Tack vare hävstångsprincipen lyftes pressbommen och pressen. För att få bästa bromsverkan användes ett hårt och ett löst trä. Kronhjulet klädes därför med ett mjukt (löst) trä, i regel asp. Denna beklädning kallas salning. När man bromsade skulle det behövas omkring ett varv innan vingarna stod stilla. Alla kuggar i möllan är av avenbok, ett träslag hårdare än ek. Smorde gjorde man med fårtalg, man hade ju inte konsistensfett på den tiden.

Häkk - sker = ribborna på vingarna.

Stå i skritt = när möllan står stilla och vingarna är ställda i form av ett X.

När vingarna är ställda i ett + sägs de stå "te änns".

10.ÅKARPS BRYDESTUA: Mellan Sankt Olof och Södra Mellby ligger häradets stora brydestua kvar i sitt ursprungliga skick. Brydestuan lär vara uppförd under 1700 talet. Torkrummet är helt av sten. Linets väg från sådd till vävning var lång. Sådd, ogräsrensning, ryckning, rötning, torkning, bråkning, skäktning, häckling, spinning och vävning.

Bild 2 är taket och takkonstruktionen i kölnan.

Visning:Berit och Barthold Römbo 0414-70143.

Vid "inspektion" den 31/10 beslutades att öppningen mellan brydestuan och kölnan skall om möjligt återställas med sten murad eller fäst i lera och en liten rököppning som kan vara tillsluten vid regn och snönederbörd. Bilderna 1 och 3 visar både hål och provisorisk lösning utifrån och bild 2 visar öppningen inifrån. Bild 4 visar en del av taket, som skall ingå i vårdplan som upprättas 2012.

"KÖLNAN ÅKARP".

"Kölnan" eller malttorkan vem vet vad som är riktigt? Hans-Ingvar Hansson, ordförande i S:a Mellby hembygdsring och uppvuxen ett stenkast från byggnaden har aldrig hört annat än kölnan. Därför kallar vi byggnaden för kölnan i fortsättningen. Kölnan ligger invid vägen strax efter Åkarps by och strax före Åkarps brydestua. Strax intill vägen omramad av ett böljande sädesfält ligger den och väntar på er som vet, eller er som är intresserade. På Brydestuans dag den 19 juni öppnas Kölnan för visning. (Enda dagen den visas under 2011). Hjalmar Lerstorp visar och förklarar vad som idag inryms i kölnan. Ett antal bruksföremål, vilket framgår av bilderna nedan. Åkarps Byalag skänkte Kölnan till S:a Mellby Hembygdsring för npgra år sedan.

Bild 5 visar ett antal hyvlar skänkta från Gösta Andersson Fridhäll, Bästekille. Bild 6 visar fyra bedegrebar från Åkarp 8, samt en häckhållare till sädesvagn från Åkarp 2:2. Bild 7 visar en skogskälke skänkt av Birgitta Hellgren, Kivik. Bild 8 visar åter häckhållaren, samt en fast nyckel och tre stycken borrnav 1800-tal från Emil Olsson S:a Mellby. Bild 9 visar brandhake från Åkarp 8, samt 2 st. smetänger från Emil olsson S:a Mellby. Bild 10 visar en blomstersamlare (härbarium) att samla växter i från Bert Borgström.

Bild 11 visar svängborr från Emil Olsson S:a Mellby, samt körnesax. Bild 12 visar sädesskyffel, sädesskoffa och dikningsspade. Bild 13 visar 13 st. hyvlar. Bild 14 visar ett 1-liters mjölkmått från Bert Borgström, Kivik, samt flitspruta och malspruta. Bild 15 visar ett potatisorder av järn från Åkarp 8.

Bild 16 visar En detaljerad informationstavla.

Bild 17 visar Hans-Ingvar Hansson och en tjörnelie. Liknar en vanlig lie, men är kortare och kraftigare i bladet. Bild 18 visar en bikupa att samla bisvärmar i. Kommer från Hjälmaröd 62:1. Bild 19 är en linbråka som kommer från Hjälmaröd 62:1.

SÖDRA MELLBY SOCKEN. .

Södra Mellby kyrka. S:a Mellby hade en ovanlig, tvåskeppig Nicolai-kyrka (kanske i samband med medeltidens stora sillfisken kring Kivik). Men omkring 1885 lyckades man rasera den, för att få fler bänkar i den nuvarande korskyrkan, under höga trävalv. Från den gamla Nicolaikyrkan har bevarats en bildrik dopfunt från 1200-talet (av mästaren "Calcarius2), predikstolen från tidigt 1600-tal (med herrskapsvapen från Gladsax och Svabesholm, bl.a Sinclair, Svave och Mormand) och en rik altaruppsats i barock från 1660-talet. Den nuvarande kyrkan var färdig 1887. Den rikt utsmyckade altartavlan är också från 1600-talet. I vapenhuset hänger en värja av okänt ursprung.

Citat Ur boken Gravskick och Gravtraditioner i sydöstra Skåne, skriven av Curt Wallin(1951).

Gravrummen för Esperöds gård i Södra Mellby kyrka. Inventariet av år 1830 föe S. Mellby kyrka meddelar: "Tornet, inom väggarne 6 3/4 alnar långt och 9 1/4 alnar bredt , på hvars nedra botten 2.ne grafchor finnas, hvilka höja sig öfver kyrkans golf 2 1/4 aln, och till hvilka man ingår genom 2,ne dörrar, en hvid hvardera ändan af kyrkans gångar. ¨På taket öfver grafchoren är ett slags läktare uppförd, hvilken läget gör obrukbar". I visitationsprotokollen uppgives, att "begrafningen" (däri inberäknat båda gravrummen) tillhörde Esperöds gård.