VÄLKOMMEN TILL SIDAN 3 KULTURBYGGNADER. (AVD 1.)

FÖRENINGENS KULTURBYGGNADER, SOM FÖRENINGEN ÄGER ELLER FÖRVALTAR  REDOVISAS I ORD OCH BILD LÄNGRE NER PÅ SIDAN. 

ÅTER TILL INLEDNINGSSIDAN? Klicka på INLEDNINGEN.

ÅTER TILL SIDAN 1? Klicka på HEMBYGDSFÖRENINGEN

ÅTER TILL SIDAN 2? Klicka på ALBO HÄRAD.

VIDARE TILL SIDAN 4? Klicka på PROGRAM.

VIDARE TILL SIDAN 5? Klicka på REPORTAGE.

AGUSASTUGAN, BONDRUMSGÅRDEN, GLIMMEBODAGÅRDEN är samtliga BYGGNADSMINNESFÖRKLARADE. 

INFORMATION OM BYGGNADSMINNESFÖRKLARING.

Informationen hämtad från Länsstyrelsen.

Byggnadskultur är en del av vårt nationella kulturarv. Byggnader är historiska dokument, som har kommit till under en viss tid i en viss miljö. Vi har alla ett ansvar för vår historia, för vårt kollektiva minne och våra gemensamma rötter. Genom att minnas och lära av vår historia, kan vi bättre uppleva och förstå vår egen tid.

Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (Kulturminneslagen) 3 kap. 1 §:

"En byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen enligt detta kapitel får också tillämpas på park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde"

Byggnadsminnesförklaring är ett juridiskt instrument, som används för att skydda den bebyggelse "som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde". När en byggnadsminnesföklaring genomförs upprättas skyddsbestämmelser (tidigare skyddsföreskrifter) och ett skyddsområde. Skyddsbestämmelserna anger vad som inte får göras inom byggnadsminnets skyddsområde, samt hur vård och underhållsåtgärder skall utföras. Skyddsbestämmelserna utformas specifikt för varje byggnadsminne. Genom upprättande av skyddsbestämmelser i samband med byggnadsminnesförklaring ges ett lagstadgat skydd mot åtgärder som kan minska eller förstöra anläggningens kulturhistoriska värde. 

Förutom ett lagstadgat skydd, medför en byggnadsminnesförklaring ett ökat symbolvärde för anläggningen i fråga. Lagstiftningen har huvudsakligen tillämpats strikt och reserverats för anläggningar av högt kulturhistoriskt värde. De statliga byggnadsminnena regleras av Förordning om statliga byggnadsminnen m. m. och avser statligt ägda byggnader. Beslut fattas här av regeringen. "K-märkning" är ett ofta använt begrepp, som inte har någon formell eller juridisk innebörd. Förutom byggnadsminnesförklaring, som är statens instrument, kan kommuner skydda bebyggelse genom planbestämmelser eller områdesbestämmelser.

VAD KAN BLI BYGGNADSMINNE? 

Vem som helst kan väcka frågan om byggnadsminnesförklaring genom ansökan till Länsstyrelsen. det finns ingen särskild blankett för detta, men ansökan skall innehålla uppgifter om fastighetsbeteckning, fastighetsägare och en byggnadsbeskrivning, samt helst uppgifter om vilka omständigheter som åberopas för att en byggnadsminnesförklaring bör genomföras.

HUR GÅR DET TILL VID RESTAURERING AV ETT BYGGNADSMINNE?

När restaurering eller förändring av ett byggnadsminne aktualiseras, eller då underhållsarbete skall genomföras, skall fastighetsägaren i första hand ta kontakt med Länsmuseet. Länsstyrelsen beslutar sedan efter att ha inhämtat yttrande från Länsmuseet om åtgärden är tillståndspliktig. Om det finns särskilda skäl kan Länsstyrelsen ge tillstånd till ändringar i strid med skyddsbestämmelserna. (Slut citat.)

Byggnadsminnesförklaringen omfattar byggnaden och alla befintliga inventarier vid beslutstillfället. 

Föreningens kulturbyggnader med kortfattad beskrivning :

Antalet besökare under 2009 i våra kulturobjekt inomTomelilla kommun , Agusastugan, Bondrumsgården, Glimmebodagården och Hallamölla var c:a 4400. Antalet besökare i våra objekt inom Simrishamns kommun beräknas till minst 2400. Krubbemölla vattenkvarn, S:t Olofs och S:a Mellby vindmöllor och Åkarps brydestua. 

KULTURBYGGNADER:                                                      

1.AGUSASTUGAN:

       

1.AGUSASTUGAN: En vinkelbygd korsvirkesgård från mitten av 1800 talet. Möbler, husgeråd, kläder, verktyg m.m finns i orört skick. Den sista som bodde i gården, Anna Mårtensson, lämnade den i samma skick som då hon föddes här 1873. Gården ägs sedan 1946 av hembygdsföreningen och vårdas av ambitiösa ortsbor. Mer information www.agusa.se

Vägbeskrivning: I norra delen av Agusa By, vid vägen Andrarum - Hörröd. Läs mer under HEMBYGDSFÖRENINGEN.

Visning: Se anslag vid stugan eller ring Tore Jönsson tel 044-352121 eller Monica Ahlm tel 044-352203. Bilderna 3 och 4 är från slöjdträffen 2010.

Agusastugan förklarades som byggnadsminne den 18 december 1963. 

 

2.BONDRUMSGÅRDEN

      

2.BONDRUMSGÅRDEN: Bondrumsgården är en av de äldsta och bäst bevarade hembygdsgårdarna i Skåne. Den är en fyrlängad korsvirkesgård med innergården belagd med kullersten. Mängder av intressanta bruks och prydnadsföremål finns att se på gården .Ola Månsson var den siste arrendatorn. Han lämnade arrendet 1937 och fungerade sedan som ciceron fram till sin död 1958. LÄS MER UNDER HEMBYGDSFÖRENINGEN. Bilderna 3 och 4 är från slöjdträffen 1/8 2010.

Vägbeskrivning: Norr om Fågeltofta, väster om vägen Ystad - Kristianstad. Skyltat.

 

Visning: Söndagar under tiden 20/6 - 15/8 mellan kl.13,00-17,00, eller ring Lena Lundh 0417-23177 eller Arne Andersson 0417-23092.

Bondrumsgården förklarades som byggnadsminne den 18 december 1963.

 

 3.GLIMMEBODAGÅRDEN

       

3.GLIMMEBODAGÅRDEN: Gården är typisk för de olika byggnadssätt som utvecklats i norra Albo. Korsvirke, gråstensväggar och brädklädda väggar (lining). De äldsta delarna av boningslängan är från slutet av 1700-talet. Bostaden har en tidstrogen inredning och möblering. En sällsynt helgjuten miljö med gården och landskapet sådant det danades under mitten av 1800-talet. Hembygdsföreningen förvaltar gården sedan den 1/2 1989. Vägbeskrivning: Norr om Brösarp, vägen Ystad-Kristianstad. Avtagsväg Hörröd. Följ vägen. Strax före N.Björstorp på vänster sida. Skyltat. Läs mer under HEMBYGDSFÖRENINGEN. Bilderna 2, 3, är från linryckningen 26/7 2010. Bild 4 är gården från vägen med en del av skörden synlig.    

Visning: Öppet enligt programbladet eller efter överenskommelse med Karin Bringert 0705-560921 eller Hans Nilsson 0414-73166 .

Glimmebodagården förklarades som byggnadsminne 1993.

 

 4.HALLAMÖLLA VATTENKVARN.

        

4.HALLAMÖLLA VATTENKVARN: En fungerande vattenkvarn med anor från 1200-talet vid Skånes högsta vattenfall i Verkeån. Riklig mängd av bruksverktyg finns. En härlig natur med stora möjligheter till fika med egen fikakorg.

Bilderna 1, 2 och 3 både interiört och exteriört är från 2009. Bild 4 är från Albo Härads dag 18/7 2010

Vägbeskrivning: Norr om vägen Eljaröd - Andrarum. Skyltat.

Visning: Söndagar under tiden 16/5 - 22/8 mellan 13,00-17,00, eller efter överenskommelse med Alv Persson 0414-91071 .

 

5.ILLSTORPS BRYDESTUA: Verksamheten upphörde här omkring 1915. Föreningen undersöker för närvarande om intresse finns för bevarande på grund av dess dåliga skick.

    

Bilderna är tagna av undertecknad Ordf. den 1 juni 2010. Bilderna visar brydestuans skick vid besiktning. Runt själva stuan har byalaget röjt och gjort det trevligt och lättåtkomligt för besökare. Nu kommer föreningen efter offertförfrågan och styrelsebeslut undersöka möjligheterna till ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen att säkerställa brydestuan. Brydestuan ligger strax söder om Illstorp, invid gamla vägen till Andrarum, på ett stycke samfälld mark. Brydestuan var gemensam för Illstorps by och överlämnades till hembygdsföreningen 1939, av Illstorps byamän. Brydestuan är förmodligen byggd på 1700 - talet. Att brydestuan låg utanför byn eller gårdarna berodde förmodligen på brandrisken. det eldades intensivt i " kölnan, kylnan, galten",(den innersta av gråsten byggda delen) för att linet skulle torka före bråkningen. ( En del av texten är citerad av Gert Lagerstedt.)

 

Ur gamla protokoll: Årsmöte i S:t Olof 8 oktober 1939.

§1.Efter att gemensamt sjungit Richard Dybecks "Mandom mod och morske män" hälsade ordf. kh Nils Boström mötesdeltagarna. (Andra världskriget hade nyss brutit ut, därför sången).

Räkenskaperna för 1938 visade en kontant behållning på 2600 kronor.

 

§). Ordf redogjorde för ett erbjudande från Illstorps byalag i Andrarums socken, som till hembygdsföreningen som gåva ville överlämna den i Illstorp belägna Brydestuan jämte 100 kronor som ekonomisk hjälp till den kommande restaureringen av densamma. På styrelsens förslag beslöt årsmötet att med tacksamhet emottaga den erbjudna gåvan. Byalagets förslag att vid behov få använda brydestuan för linberedning hade årsmötet intet att erinra emot, samtidigt som man hyste förhoppning om fortsatt värdefullt stöd och intresse från byalagets sida.

 

Den tolfte juli 1940.

§5. Beslöt styrelsen att fullfölja arbetet med restaureringen av Illstorps brydestua. Den mycket stränga vintern hade försenat arbetet. Kostnaden beräknas till omkring 120 kronor inberäknat material.

 

Illstorps brydestua är den brydestua i Albo som sist var i bruk. Byalaget hyrde ut den även till andra, bl a var det några ifrån Långaröds socken som haft den någon gång under första världskriget. Natten efter utbröt eld och hela brydestuan blev lågornas rov. Det var inte så ovanligt med eldsvådor i brydestuor och malttorkar varför de placerades utanför bebyggelsen. En del av det kolnade virket har återanvänts i den nuvarande brydestuan. 

 

 6.KRUBBEÖLLA VATTENKVARN

     

6.KRUBBEMÖLLA VATTENKVARN: Krubbemölla är en förtjusande idyll vid Mölleån, som rinner genom Vitaby. Möllan omnämndes redan vid 1400-talet och består idag av kvarn och bostad med verktyg, möbler och husgeråd från 1800-talet och 1900-talet.

Vägbeskrivning: Söder om vägen Vitemölle-Vitaby. Strax före Vitaby kyrka till höger efter viadukten om du kommer från Vitaby. Skylt visar. Bilderna 3 och 4 är från mölledagen i juli 2010.

Visning efter hänvändelse till Karin Johansson 0414-72174 eller Bertil Larsson 0414-72322 .

 

 7.SANKT OLOFS MÖLLA.

       

7.SANKT OLOFS MÖLLA: Möllan byggdes 1857 och var i drift fram till 1943. Arvingarna till den siste brukaren överlämnade möllan till hembygdsföreningen 1949.

Bilderna är tagna vid Mölledagen den 4 juli 2010. Bild 1 visar möllan komplett med segel. Bild 2  visar monteringen av seglen och bild 3 visar Ingvar Petersén högst upp i en hisnande rengöring. Möllan är helt funktionsduglig.

Vägbeskrivning: Norr om Sankt Olofs kyrka .

Visning : Ingvar Petersén 0414-60043 eller Leif Gulldén 0414-60762. www.sanktolofsbyalag.com

 

8.SILLARÖDS SKVALTKVARN

    

8.SILLARÖDS SKVALTKVARN: Kvarnen är av en mycket ålderdomlig konstruktion och en av de få bevarade i Skåne.

Vägbeskrivning: Vid gården Uråsa, väster om vägen Sillaröd - Lövestad.

Bild 1 är från 2009 och resten är tagna i augusti 2010.

Visning: KontaktaTorgny Lundqvist 0417-26035.

 

 9.SÖDRA MELLBY MÖLLA

   

9.SÖDRA MELLBY MÖLLA Möllan är en holländare byggd 1859. Den användes till 1948, då den köptes av hembygdsföreningen. Möllan har som sig bör ett högt läge med mycket vacker utsikt. Lämplig fika och utsiktsplats med egen fikakorg.

Bild 2 och 3 visar monteringen av nya vingar den 30/6 2010. Bild 4 är möllan klar med fulla segel att inviga de nya vingarna på mölledagen den 4 juli 2010.  

Vägbeskrivning :Norr om Södra Mellby by .

Visning:Kontakta Nils Ove Nilsson tel: 0414-70768

     

 

10.ÅKARPS BRYDESTUA

    

10.ÅKARPS BRYDESTUA: Mellan Sankt Olof och Södra Mellby ligger häradets stora brydestua kvar i sitt ursprungliga skick. Brydestuan lär vara  uppförd under 1700 talet. Torkrummet är helt av sten. Linets väg från sådd till vävning var lång. Sådd, ogräsrensning, ryckning, rötning, torkning, bråkning, skäktning, häckling, spinning och vävning.

Bilderna 2, 3 och 4 är från Brydestuans dag 20/6 2010. Albo spelmän och kvinnor underhåller på bild 2. Textilutställningen i brydestuan är klar för besökare på bild 3. På bild 4 visar vi taket och takkonstruktionen i kölnan. 

Visning:Berit och Barthold Römbo 0414-70143