Globalisering stärker en kulturell identitet

Abstrakt

Nuförtiden är globaliseringen en överväldigande världstrend. Förespråkare för anti-globalisering ser globalisering som homogenisering. Faktum är att globalisering inte bara är homogenisering; tvärtom, det förstärker den kulturella identiteten.

För det första är människor inte bara föremål för en kulturell påverkan, utan subjekt som kan förkasta eller integrera kultur. Dessutom, med utvecklingen av vetenskap och teknik, är människor närmare än tidigare. Känslan av ”samhörighet” som globaliseringen för med sig är inte alls i konflikt med mångfald.

I globaliseringens nya era blir människor mycket mer bekymrade över sin egen kulturs unika och speciella karaktär. Kulturell identitet ger den globala betydelsen av lokal kunskap och känslan av själv, gemenskap och nation.

När det gäller vetenskap, teknologi och ekonomisk utveckling speglar globaliseringen till viss del teorin om konvergens och hegemonisk kontroll, men i djupare mening främjar den kulturell identitet.

Denna artikel försöker förklara hur globalisering och kulturell identitet kan bilda ett fruktbart samspel. Om globaliseringen ses i termer av samhörighet är världen mer mångfaldig och mer ”tillsammans”. Mänskliga samhällen över hela världen har etablerat närmare kontakter under många århundraden, men nyligen har takten ökat dramatiskt.

Kommunikationsrevolutionen, tack vare dess snabbhet och räckvidd, har gjort världen till en global by. De multinationella företagen har gjort världen till en global marknad. Jetflygplan, billig telefontjänst, e-post, datorer, enorma havsgående fartyg, omedelbara kapitalflöden, allt detta har gjort världen mer beroende av varandra än någonsin.

Men det finns också interetniska, interkulturella och interreligiösa konflikter i världen. Människor söker efter sina kulturella rötter. Globalisering och kulturell identitet debatteras hett i de akademiska världen. Sociala grupper och ursprungsbefolkningar bekräftar och försvarar sina kulturella och sociala identiteter i den nya globala eran. Det gör situationen kring globalisering och kulturell identitet ganska komplex. Det kommer att vara bra att titta på det analytiskt.

Å ena sidan bör vi förstå globaliseringen mer exakt; å andra sidan måste vi också ha en tydlig uppfattning om kultur. Först då kan vi förstå globaliseringens inverkan på kulturer. I processen kommer det också att bli tydligt för oss hur vi ska hantera globaliseringens dynamik.

Globalisering

Globaliseringen är en överväldigande världstrend. Multinationella företag tillverkar produkter i många länder och säljer till konsumenter runt om i världen. Pengar, teknik och råvaror rör sig allt snabbare över nationsgränserna. Tillsammans med produkter och ekonomi cirkulerar idéer och kulturer friare. Som ett resultat av detta bildas lagar, ekonomier och sociala rörelser på en internationell nivå.

Men det nutida fenomenet globalisering är just globaliseringen av liberal kapitalism och materialistisk modernitet (Giddens, 1990). Eftersom det ekonomiska systemet är det dominerande som styr andra sociala system, sprids en materialistisk och konsumtionskultur genom massmedia till folket.

Den naturliga livsstilen förändras till en mekanistisk och individuell. Klyftan mellan de rika och de fattiga i varje land, och mellan de rika och fattiga länderna ökar (Waters, 2001). Världen må vara en global by, men den är inte en global gemenskap.

Homogenisering

Förespråkare för anti-globalisering hävdar att världen håller på att homogeniseras i den nya globala eran. Konsumtionsvaror håller på att bli homogena över hela världen. Människor använder samma typ av saker: från flygplan och bilar till spik. Med detta följer ett konsumentistiskt sätt att leva och värdesystem som koncentrerar sig på den materiella världen och på fysisk komfort (Featherstone, Lash & Robertson, 1995).

Homogenisering är i grunden något som påtvingas människor av marknadskrafterna. Den behandlar människor som objekt. Det bör dock noteras att även när de använder dessa varor, kan de hävda sig som subjekt och integrera dem i sitt eget sätt att leva.

Människor accepterar inte något passivt, eftersom de har en stor frihet att välja vägen för sina liv. I denna mening kan människor välja sina egna favoriter, oavsett de yttre faktorerna. Den globala tendensen kan inte eliminera kulturens mångfald, eftersom vi har rätt att hålla fast vid våra kulturer.

Kultur

Resulterar homogenisering på konsumtionsnivå och rationell-vetenskaplig nivå i en kulturell homogenisering? Det beror på vad man menar med kultur. En kultur är ett folks sätt att leva genom vilket de humaniserar och socialiserar med naturen. Det innebär en världsbild, ett värdesystem och ett nätverk av sociala relationer (Featherstone, 1996). Kultur är inte statisk; den växer fram av vördnad för utvalda seder och vanor.

Faktum är att ”Webster’s Third New International Dictionary definierar kultur som:

”det totala mönstret av mänskligt beteende och dess produkter förkroppsligade i tal, handling och artefakter och beroende av människans förmåga att lära sig och överföra kunskap till efterföljande generationer.”

Kultur kan analyseras i termer av tre dimensioner (Appadurai, 1996). På den första nivån förhåller sig människan till naturen och livet. De producerar och använder varor och byter dem så småningom.

Den andra nivån relaterar till symboler och ritualer som hjälper människor att strukturera sociala relationer, bygga gemenskap och fira det.

Den tredje nivån är strävan efter ultimat mening som erbjuder mål och motivationer. Religioner och ideologier ger svar på denna strävan. Dessa tre nivåer ger en identitet till en social grupp och skiljer den från andra grupper. Kulturen förändras. Människor skapar kultur, kultur skapar människor (Tomlinson, 1999).

Kultur förändras i dialog med förändrade ekonomiska och sociopolitiska omständigheter. En kultur förändras med andra kulturer som den kommer i kontakt med genom kommersiella eller politiska relationer. Men kulturer är konstruerade av människor. Vid kulturens källa finns individers förmåga att ha kraft och resurser för att uppfylla sin potential: en grupp människor med frihet och kreativitet.

Kreativa personer kan bidra till förändring och utveckling av en kultur. Människor är inte bara föremål för kulturell påverkan, utan subjekt som kan sålla olika influenser och förkasta eller integrera dem. Ibland förbiser förespråkare av anti-globalisering kraften i människors subjektivitet.

Homogeniseringens inflytande på kulturen

Global homogenisering påverkar kulturen på alla de tre ovan nämnda nivåerna. Det påverkar direkt produktionen och användningen av konsumtionsvaror. Människor använder samma typ av varor överallt. Men även sådan användning sker i olika sociala sammanhang.

Till exempel kan Coca Cola och McDonalds vara mycket populära i USA; men i Indien är det bara de få rika som har råd och de blir där statussymboler och i Kina dominerar fortfarande traditionella kinesiska restauranger.

På nivån av sociala relationer sker en viss homogenisering kring hur ett företag drivs och hur människor förhåller sig till varandra i produktions- och marknadsföringssituationer. Men människors relationer är inte begränsade till produktion och marknadsföring. Det finns andra naturliga (familj), traditionella (kulturella) och associativa grupper.

När det gäller den tredje nivån har sociologer ofta påpekat att medan religionen förlorar den dominerande ställningen och moderniseringen har lett till en differentiering av sociala institutioner, har moderniseringen inte lyckats bli en ersättning för religioner för de flesta (Bauman, 1998). De yttersta frågorna om mening ställs fortfarande och besvaras på olika sätt.

Religioner genomgår till och med en väckelse inom många områden

Med tanke på dessa faktorer kan vi säga att homogeniseringen som globaliseringen medför är ytlig och är begränsad till den materiella nivån av de konsumtionsvaror som används av människor och en viss konsumtionskultur som på konstgjord väg främjas av media.

Det påverkar inte hur människor förhåller sig till varandra och hur de hittar mål och mening med livet. Den lämnar i stort sett oberörd subjektens frihet och handlingsfrihet i den skapande och föränderliga kulturen, både som individ och som grupp (Friedman, 1994).

Globalisering stärker en kulturell identitet

I globaliseringens nya era blir människor mycket mer bekymrade över sin egen kulturs unika och speciella karaktär. Kulturell identitet ger den globala betydelsen av lokal kunskap och känslan av sig själv, gemenskap och nation. Deng (2005) pekar på att kulturell identitet svarar på frågorna ”Vem är jag?”, ”Vart är vi på väg?” och ”Vad har vi?”

Eftersom människor konstruerar sina identiteter genom sina kulturer kommer de att försvara dem. Faktum är att globaliseringen medför en mycket mer medvetenhet om kulturell identitet än tidigare.

När det gäller vetenskap och teknik, eller i termer av ekonomisk utveckling

Globalisering kan spegla någon form av teori om konvergens. Men i en djupare mening förstärker globaliseringen den kulturella identiteten och människor blir mycket mer bekymrade över det unika eller det speciella med sin kultur.

Om vi ser negativt på det kan globalisering leda till en hegemonisk kontroll. Men förhoppningsvis kan globaliseringen leda till en känsla av ”samhörighet”. Planeten är vår livbåt och vi är alla i den här båten tillsammans. Globalisering kan också leda till en känsla av ”djupt rotad-i-ens-kultur” och den globala betydelsen av lokal kunskap.

Dessa två dimensioner kan bilda ett mycket fruktbart samspel. Vissa människor säger att globalisering och lokalisering är så integrerade att vi måste mynta ett nytt ord ”glokal”, både global och lokal. Därför står samhörighet inte alls i konflikt med mångfald. Världen blir mer mångfaldig och också mer ”tillsammans”.

Slutsats

Globalisering är inte bara homogenisering. När vi ser globaliseringen i termer av vetenskap och teknik, skulle vi bättre märka att människor inte passivt accepterar globaliseringens inflytande. De har en stor subjektivitet och frihet att förändra och skapa sin kultur.

Vetenskap och teknik gör världen globaliserad och globaliseringen återspeglar något av teorin om konvergens, men i djupare mening främjar den en kulturell identitet. Med utvecklingen av vetenskap och teknik står människor närmare varandra än tidigare. De blir mycket mer bekymrade över sin kulturella identitet. De söker ständigt efter sina kulturella rötter och försvarar dem.

Om vi kan respektera mångfalden av folk och deras kulturer i denna nya era, kan det leda till en global gemenskap präglad av enhet i pluralism. Kulturerna kanske inte längre är lokala i traditionell mening, men ändå olika och plurala. Detta kommer att leda till en ny sorts globalisering som inte kommer att homogeniseras

Referenser

Appadurai, A. (1996). ”Modernity at Large: Cultural Dimensions of Globalization.”
Minneapolis, MN: University of Minnesota Press.
Bauman, Z. (1998). ”Globalization: The Human Consequences”. New York, NY: Columbia
University Press.
Deng, N. (2005). ”On the national literature’s tactics in the globalization’s language
environment”. Journal of Human Institute of Humanities, Science and Technology, 1,
39-41.
Featherstone, M. (1996). ”Localism, Globalism, and Cultural Identity”. Durham, NC: Duke
Featherstone, M., Lash , S., & Robertson R. (1995). ”Glocalization: Time-Space and
Homogeneity-Heterogeneity2. Global Modernities,3, 75-76.
Friedman, J. (1994). ”Cultural Identity and Global Process”. London, UK: Sage.
Giddens, A. (1990). ”The Consequences of Modernity”. Stanford, CA: Stanford University Press.
Tomlinson, J. (1999). ”Globalization and Culture”. Chicago, IL: University of Chicago Press.
Waters, M. ( 2001). ”Globalization”. London, UK: Routledge.