Lokalt kontra globalt: Globalisering

Publicerad av

Lokalt

– Globaliseringen tenderar att betona likheter, medan lokalt betonar skillnader. Relationen mellan individen och gruppen är dynamisk genom att båda är beroende av och interagerar med varandra. Den kulturella kontexten i vilken detta sker är det som skiljer samhällen från varandra. Att retirera från det globalas intensiva, oåterkalleliga inverkan är en önskan att behålla rötterna, en traditionell struktur, autonomi, lokal auktoritet och tron ​​på ett sammanhållet värdesystem.

Stereotyper och konnotationer:
Tradition, bekväm, känd, pastoral, grundläggande, gemenskap, isolerad, gränser, singular, tveksam, kultur, skillnader.

Globalt

– Globalisering är den process där individuella liv och lokala samhällen påverkas av ekonomiska och kulturella krafter som verkar över hela världen. I själva verket är det processen att världen blir en enda plats. Globalism är uppfattningen av världen som en funktion eller resultatet av globaliseringsprocesserna på lokala samhällen.

Stereotyper och konnotationer:
Experiment, kommunikation, teknologi, hybriditet, okänt, många, nytt, brist på gränser, interaktion, lätthet, erosion.

Språk och globalisering

Globalisering: ”En ny kultur”

– Den allt snabbare och dramatiska rörelsen av varor, kapital, information och människor över allt mer genomträngliga geografiska, kulturella och politiska gränser, vilket ger praktisk tillämpning av ”universella sanningar” om mänskligt beteende.

Globaliseringens värderingar

  • Ekonomisk effektivitet, synen på allt som råvaror.
  • Kommersialisering.
  • Internationell handel och delning (tekniskt sett slutet på all fattigdom).
  • Individualism, självavancemang.
  • Uppmuntrar en känsla av globalt delade erfarenheter och ett större grepp om gemensamhet snarare än skillnader.

Globaliseringens konsekvenser

  • Ökar klyftan mellan rika och fattiga. Det tenderar att gynna utvecklade länder som kan få tillgång till fördelarna, medan utvecklingsländer kan utnyttjas.
  • Minskad statssuveränitet.
  • Småföretag drivs ut av transnationella företag.
  • Assimilering av kultur, amerikanisering.
  • Kyotoprotokollet.
  • En ”global ekonomi”, en delad ”global identitet”.
  • Ett ökat behov av att hävda nationell identitet.
  • Alienation av icke-konformister.
  • Tolerans, global fred och samarbete.
  • Hybridisering.

Tillämpad användning av kultur i utveckling

Svar på denna ”föränderliga verklighet”

  • Rädsla, på grund av bristande kunskap och förståelse.
  • Efterlyser mer statliga regler, stränga miljökontroller eller större lokal produktion.
  • Transnationella företag som utnyttjar opportunism.
  • Samordning av anti-globaliseringsgrupper.

Hur kan den nya globala kulturen ses som en ”kultur om kulturer”?

  • Kulturers sammanlänkning leder till ett kulturellt utbyte, assimilering och nyfikenhet.
  • Kulturer är mer lättillgängliga och kan vara en inbjudan till interkulturell utforskning.
  • När kulturer kopplas samman och anpassar sig till globaliseringen hävdas strävan efter en ”global kultur”. Därför exponeras och uppskattas många kulturer.
  • ”Kunskap är makt”: Vi vill lära oss om varandra eftersom vi är mer sammanlänkade och tillgängliga än någonsin.

Är globaliseringen oundviklig?

  • Det fungerar redan runt om i världen med globala ekonomier och kulturer.
  • Separationen av rika och fattiga som ett resultat av koncentrationer av välstånd inom nationer och fattigdom i andra kan innebära att globaliseringen är selektiv och endast tillgänglig för vissa.
  • Utbredd kontroll och inflytande av transnationella företag.
  • Globaliseringen kan inte gå framåt utan samarbete mellan alla nationer för att bilda en global gemenskap.