En omfattande insats behövdes för att restaurera södra längan. Hela taket har lagts om, istället för stivis som är brukligt. Den gamla lejden av plankformat var av på flera ställen och inte i skick att skarva. Det var även två sträckor av fotträet på ca 4 meter var som har ersatts. 6 st av bindbjälkarna har lagats för att byggnaden skulle återfå sin hållfasthet. Samtidigt har omputsning skett av 8 fack med lerbruk och lerputs. Investeringskostnad 383.050 kronor inkl. moms. Länsstyrelsen har beviljat 90% bidrag.
2 
3 
Inför utförande av vårdplan för de kommande åren genomfördes besiktning den 4 oktober 2011.
2 
3 
4
5 
6 
BONDRUMSGÅRDEN: Informationen delvis hämtad ur en skrift utgiven av Länsstyrelsen och Skånes Hembygdsförbund 1987.
Byn Bondrum nämns första gången i ett diplom från 1344. Det heter där, att Birger Torkelsson (till Gladsax) skänker en gård i Bondrum till Sankt Peters kloster i Tommarp mot att munkarna utför "barmhärtighetsgärningar för mina kära söner Nils och Torkils - i from erinring - för min förnämnda hustrus och min egen själ, samt för alla våra andra släktingars själ". Kring mitten av 1500-talet märks en viss koncentration av jordinnehavet. I Eline Göyes jordebok (1522) anges hennes avlidne man Mauritz Olsen till Bollerup ha åtta gårdar i Bondrum. Är 1643 bildades Kronovall genom sammanslagning av fem gårdar i Fågeltofta. Första gången man med säkerhet kan identifiera "Bondrumsgården" (Bondrum nr.2) är i jordrevningdprotokollet 1671. det är visserligen 13 år före den s.k numreringsjordeboken (1684), men ändå står numren antecknade, möjligen ditsatta i efterhand. Bondrumsgården var en av de största gårdarna i byn. Så tidigt som 1671 finns det inte någon beskrivning av själva byggnaderna. Man kan dock på goda grunder anta, att de inte skilt sig nämnvärt från dem vi kan se idag, dvs korsvirkesbyggnader med halm eller vasstak. Genom ett skatteköp den 7 mars 1755 införlivades gården åter med Kronovall. Vid samma tillfälle blev det sannolikt även rusthållshemman, vilket innebar att man skulle hålla häst och ryttare.
En rundvandring i Bondrumsgården:
De fyra stråtäckta längorna omger en i det närmaste kvadratisk, stensatt gårdsplan. I dag kommer man in genom en i sen tid upptagen passage genom västra längan. Tidigare var ingången genom portlidret i södra längan eller genom den s.k lågan i hörnet mellan boningshuset och västra längan. Norr om boningslängan finns fortfarande spår efter en liten fruktträdgård med körsbär, plommon och krusbär. Söder om gården fanns tidigare en köksträdgård. Framför stuglängan ligger "bihaven" där bikuporna var placerade. Den omges av en låg stenmur. Innanför den är planterat syrener, jasminer, stockrosor och kejsarkronor. Inne i bihaven står också "beönnljongen" medan själva brunnen ligger strax utanför. På brönnljongens kraftiga stolpe finns ett torkskåp för ost. Stommen i boningslängan (norra längan) är byggd av ek med kline på stakar i facken. Vissa fack har senare fyllts med tegel. (Dessa fack återställs med början 2009 i ursprungligt skick med lertegel och klining.) Facken är putsade men timran synlig. Taket är täckt med vass. (Även vasstaken byts succesivt till halm på grund av att vass sällan användes i vårt härad förr i tiden.)
Det s.k torvhuset längst i väster på boningslängan är tillbyggt senare. Mellan detta och "sterset" finns spår efter en enrisgavel. Dörren in till sterset är således inte ursprunglig. Den vackert bemålade dörren med den Mörnerska husaren kommer från ett soldattorp i Eljaröd och skänktes till Bondrumsgården 1937. Numera förvaras här bl.a linberedningsredskap och redskap för linberedning.
"Sterset" eller grovköket med ett modernare uttryck, har stensatt golv. I ett äldre skede har det möjligen haft direkt samband med köket. En stor inmurad gryta i kanten av eldstadskomplexet användes vid slakt, tvätt och storkok.
Bilden visar en samling inventarier i sterset. Här finns bl.a kar för ljusstöpning, klappebänkar med tre ben, baktråg, siktar att sikta mjölet med vid bakning. Tvättgunga som var den första ersättningen för filebräda.Drickatunna, bord med kalkstensskiva.
Även köket har stensatt golv. Eldstaden, som dominerar köket, upptar mer än halva ytan. Ugnen användes vid brödbak medan maten i äldre tider lagades på den i sin tid rekonstruerade hällen. Närmast till höger är skafferiet med diverse saker för hushållet. Till vänster är den stora skorstenen med "illaren". Härifrån eldades både i sättugnen i stugan, den inmurade grytan i "stersed" och i bakugnen (bagaronen), som är utbyggd utanför skorstenen.
Från
köket kommer man in i "stugan" som var familjens samlingsplats. Här återfinns gårdens enda bräd
golv. Väggarna är putsade och vitkalkade. Sättugnen fungerade som värmekälla. Den eldades från spisen i köket. Fördelen med ett sådant arrangemang var att stugan kunde hållas fri från rök och sot. Sättugnen eller "kakelugnen" som den kallas i en bouppteckning 1761 är tillverkad vid Huseby bruk. Den är märkt "Aldeles swensk", vilket tyder på att man ville markera, att man satt igång en tillverkning av sättugnshällar även i Sverige. I stuan finns en gustaviansk säng med högt ryggstycke, som slutar i en mångfärgad rundel. Här finns också gåsabänken där gässen låg på ägg. I fönstret en tranlampa på fot. Hängande i taket, en "lampedalla" med en "plirka". Golvur från 1800- talets början. Klaffskåp fråm 1813, Ståndskåp från 1766 m.m. 
Från stuan leder två dörrar vidare. Den vänstra för in till "baghuset", en kammare som användes för förvaring men även fungerade som sovrum under den varmare delen av året. Den andra dörren leder till "farstun", som tidigare var husets "finingång". Här finns en vagga från 1800 - talets slut, med hängställning.
Från fö
rstugan leder en senare upptagen dörr in till östra längan och "kvarnhuset", i vilket man i huvudsak malde malt. Kvarnhuset är tillbyggt, sannolikt 1828. Det årtalet står inristat i en bjälke över dörren. Här finns maltkvarn med lättverk och stativ. Redskap för framställning av potatismjöl.
Mellan kvarnhuset och kistehuset finns inga spår efter någon enrisgavel. En märklig "stukning" på längan ungefär mitt i kistehuset antyder, att det kanske är där vi haft den gamla gaveln. Det skulle i så fall innebära, att även delar av kistehuset skulle vara tillbyggda. I kistehuset förvarades gårdens kistor, men där hade också pigorna sina sovplatser.
Östra längan inrymmer dessutom " loga " och "loggolv". I senare tid har man inrett ett "fårhus" i längan. Denna har i södra ändan spår efter en enrisgavel, vilket i så fall skulle ge begränsning mot söder. "Höladan" som binder samman östra och södra längan uppfördes omkring 1850.Denna nybyggda lada samt halva östra längan var under en period utvändigt klädd med panel.
Södra längan har längst i öster ett "svinhus". Väggen ut mot portlidret är numera ofullständig eftersom flera av de övre facken saknas. I ett av facken har man använt delar av en gravhäll, sannolikt från Fågeltofta kyrka. Hällen är synlig från utsidan. "Gadeporten" var ursprungligen gårdens huvudingång. Den är liksom gårdsplanen stensatt. På andra sidan porten ligger en liten "hölada" och en "drängkammare". I höladan förvarades höet till gårdens hästar. De kunde utfordras direkt genom ett hål i väggen. "Häststallet ,längst i väster, är sammanbyggt med västra längan. Det har fyra båsplatser, stensatt golv och en stor vattenho, gjord av flis.
I västra längan har kostallet eller "manesed" en så ålderdomlig utformning att man verkligen undrar om det var i funktion så sent som 1937. Båsplatserna är avdelade med några bräder och i ena hörnet är uppslaget en kalvbox. Dörren ut till gödselstacken sitter på gaveln. Mitt emot finns en dörr till "logan", där fodret fanns. Här finns tröskverk, s.k piggaverk, halmskakare, rågribba, cylinder för ältning av torv, spadar, trägrepar, hötjugor, slagor, lieorv. I huggeboden finns hyvelbänk, brännjärn, skolåda som smeden använde när han skodde hästarna, samt div. andra verktyg. Genom denna löper en i sen tid upptagen passage. Den tillkom enligt uppgift i samband med att undantagshuset uppfördes omkring 1880. Även mellan logan och "huggehuset" finns spår efter en enrisgavel, vilket tyder på, att huggehuset är uppfört senare än längan i övrigt. Mellan västra längan och boningshuset finns den s.k lågan, en smal passage mellan husen, som man använde för att t.ex komma ut till fruktträdgården.
År 1936 skänkte greveparet Germaine och Eskil Sparre Bondrumsgården till Albo Härads Hembygdsförening med tillträde året efter, när arrendet löpte ut. Byggnaderna genomgick sedan en varsam restaurering. Ola Månsson bodde kvar i undantagshuset fram till sin död 1958 och fungerade som ciceron. Inventarierna har delvis tillhört Bondrumsgården och kommer i övrigt i huvudsak från Albo Härad. När Ravlundagården på Skansen brunnit ned kom Bondrumsgården i blickfånget. Dåvarande Skansenchefen ville gärna flytta upp den till Stockholm, men 1972 beslutade riksantikvarieämbetet, att gården skulle ligga kvar. Den vårdas nu av Bondrumsringens hembygdsring.
Bild 1 visar trätofflor med brädlappar, som användes när det packades jord eller kanske ett lergolv. Bild 2 är ett ostskåp i haven. Bilderna tagna av Eva Nilsson.
Bild 3 visar Äggakagefad i finskåpet och bild 4 visar en gammal smörjekanna, som fylldes med skogssniglar som omvandlades till smörja.
Förutom visningar av gården framförallt på sommaren, genomförs ett antal olika aktiviteter.
Alla 18 bilderna är från Bondrumsgårdens dag den 4 juli 2010. Förutom friluftsgudstjänst, kaffe, musikunderhållning, allehanda hantverk, visas gården upp med alla dess påminnelser om tider som varit.
Projekt lerteknik genomfördes på Bondrumsgården den 6 juli 2010. Utförligt reportage finner ni via inledningssidan om ni klickar på KUNSKAPSTRÄDET.
BONDRUMSGÅRDEN blev den 18 december 1963 förklarat som BYGGNADSMINNE.
FÅGELTOFTA KYRKA (nära Kronovalls slott) framträder som en liten helgjuten romantisk, tredelad byggnad (av 1100-talstyp), med ett kraftigt senare torn. Senare är också ett tillbygge på nordsidan, troligen från början ett vapenhus framöver "kvinnodörren".- Som vanligt stammar predikstolen fråm tidigt 1600-tal då Christian IV var kung och Anders Sinclair (se vapnet) hans Lehnsmand på Gladsaxehus samt ägor i socknen (Kronovall). Långhuset byggdes bredare än koret och absiden. På 1400-talet gjordes en tillbyggnad i norr och kyrkan välvdes med stjärnvalv. 1818 byggdes tornet, och då revs en klockstapel som tidigare funnits vid kyrkan. Dopfunten är från 100-talet. Altaret byggdes 1952.
Röjning i allén mellan Kronovall och Fågeltofta den 20 februari, 2012.
KRONOVALLS SLOTT: Om Kronovalls äldre historia vet man föga. Det slott som nu reser sig där uppfördes på 1890-talet efter ritningar av professor I.G.Clason. Slottet 
är ett franskt barockslott. Troligen ingår däri rester av en äldre byggnad. Kronovall var 1718 i den Palmcreutzka familjens ägo. Den förste av denna släkt, Peter Palmcreutz, inköpte även samma år Bjersjöholm och gjorde fidekomiss av båda gårdarna. Från Peter Palmcreutz övergick Kronovall till hans syster Christina, som var gift med stadsmajoren i Malmö, Georg Johan von Essen af Zellie. Eftersom deras söner dött i unga år, tillföll fideikomissets båda gårdar 1769 deras två döttrar,av vilka Beata fick Kronovall. I sitt äktenskap med greve Axel Hamilton föddes tio barn och utav dessa övertog sonen Axel Hugo Raoul godset. I giftermålet med irländskan Ann Mary Russel-Crusie kom den katolska tron in i bilden. Deras dotter Alexandrine ärvde 1875 Kronovall och förde vid sitt äktenskap med greve Carl Gustaf Sparre af Sövdeborg den katolska tron vidare till deras familj.1929 skänkte fru Alexandrine Kronovall till sina tvillingsonsöner Erik och Axel som dopgåva och 1935 bosatte de sig på slottet tillsammans med sina föräldrar Eskil och Germaine Sparre. Efter tvillingbroderns död blev Erik Sparre ensam ägare. Eftersom Erik och Angelica Sparre inte har några barn överlät de 1991 slottet med tillhörande mark till en stiftelse, som bär deras namn och förvaltas av Riddarhuset. De har nu sin bostad i ena flygeln.
CITAT ur boken ÖSTERLEN 1989. För 100 år sedan (1889) av Malte Mårtensson. Grevinnan, änkefru A Sparre på Kronovall överraskade i början av året sina underlydande med att sänka 1888 års arrenden med 10% för samtliga arrendatorer. Henns välvilja grundades på den dåliga skörden detta år.
BONDRUMSGÅRDEN som är ett av kulturobjekten i Albo Härads Hembygdsförening överlämnades som gåva 1937 av greveparet Germanie och Eskil Sparre.
Slottet arrenderas sedan 1996 av Åkesson & Söner Vin AB. Slottet har efter en omfattande yttre och inre renovering förvandlats till ett vinslott. I källaren lagras svenskt mosserande vin. Mer information når du på : www.kronovall.se
I en skogsglänta mellan Kronovalls slott och byn Eljaröd ligger klostret Mariavall, på mark som upplåtits av familjen Sparre. Här bor benediktinenunnor och dessutom finns det plats för några betalande besökare. Granne med nunneklostret ligger sedan 2008, Den Helige Benedikts kloster för ordens manliga gren
KRONOVALLS Store vång. Ett naturreservat om 50 hektar som bildades 2010. Naturreservatet ingår i EU´s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. Avsikten är att detta område skall vara tillgängligt för rekreation och friluftsliv. Stora biologiska egenskaper. Lövgroda, granspira pch kattfot är några exempel , men det finns så mycket mer att studera och beskåda.
DENDROKRONOLOGISK UNDERSÖKNING genomförd 2008 på BONDRUMSGÅRDEN.
Sidan senast ändrad 2012-02-22.