VÄLKOMNA till BONDRUMSGÅRDEN:

 

ÅTER TILL AKTUELLT.

 

 

 

     

Bilden ovan är tagen 2010.                Ett nästan färdiglagt sti. 2014-05-06.      September 2014.
 

Bondrumsgården är en av de äldsta och bäst bevarade hembygdsgårdarna i Skåne. År 1973 - 1974 skänkte Allan Gustavsson parkeringsplatsen till Bondrumsgården. Bondrumsgården förklarades som byggnadsminne den 18 december 1963. Vägbeskrivning: Norr om Fågeltofta, väster om vägen Ystad - Kristianstad. Skyltat. Visning 2014: Söndagar under tiden 15/6 - 17/8 mellan kl.13,00-17,00, eller ring Eva Gustavsson 0417-23068, Bo Persson 072-9444156 eller Jon Tillberg 0708-750243.

Bondrumsringens ordinarie ledamöter 2014 består av: Eva Gustavsson ordf, André Sahlin vice ordförande, Karin Nilsson sekreterare, Carina Almedal kassör och Per-Olof Svensson. Suppleanter 2014: Eva Nilsson, Bo Persson,  Jon Tillberg och Sven-Anders Gustavsson. Säkerhetsansvarig är Eva Gustavsson. 
Valda sockenombud för Fågeltofta socken vid årsmötet 2014. Eva Gustavsson tel: 0417-23068 och Eva Nilsson tel: 0417- 23017.
 
Byn Bondrum före 1643:
Första gången Bondrum nämns är i ett diplom från 1344. Det heter där, att Birger Torkelsson (till Gladsax) skänker en gård i Bondrum till Sankt Peters kloster i Tommarp mot att munkarna utför "barmhärtighetsgärningar för mina kära söner Nils och Torkils - i from erinring - för min förnämnda hustrus och min egen själ, samt för alla våra andra släktingars själ." Gården brukades av arrendatorn Nils Judas, som erlade en halv tunna smör i landgille (arrende). Nils Judas är den förste arrendatorn i Bondrum. Redan så tidigt som vid mitten av 1300-talet anar man två stora markägare. Det är adeln och kyrkan, som är inblandade i flera affärstransaktioner under medeltiden. Flera olika adelsrätter hade intressen i Bondrum. Under 1400-talet kan t ex nämnas Oluf Stigsen (Krognos) till Bollerup, Jens Due till Krageholm och Knud Truedsen till Örtofta. Kring mitten av 1500-talet märks en viss koncentration av jordinnehavet. I Eline Göyes jordebok (1552) anges hennes avlidne man Mauritz Olsen till Bollerup ha ägt åtta gårdar i Bondrum. Bakom detta kan man möjligen ana hur kyrkans gårdar genom reformationen 1536 gått över i kronans ägo, för att sedan förlänas till olika adelsmän. 
 
Under Kronovall och kronan:
Genom en bytesaffär mellan Jockum Beck (Gladsax och Bosjökloster) och Falk Lykke (Gärsnäs) skapades förutsättningar för en ny godsbildning i trakten. År 1643 bildades Kronovall genom sammanläggning av fem gårdar i Fågeltofta. I 1647 års mantalslängd anges samtliga tolv gårdar i Bondrum som arrendegårdar till Kronovall. År 1692 drogs hela Kronovalls gods in till kronan. Efter några års förfall kom det 1709 åter i enskild ägo genom att Ebba Banér löste in godset. Arrendegårdarna förvärvades sedan efter hand genom skatteköp och övergick alltså från kronohemman till skattehemman (privat ägo). I början av 1800-talet upprättades den s k Skånska rekognosceringskartan. I Bondrums by fanns då 14 gårdar, vilket sannolikt innebär, att två av dem delats och fått två brukare. Samtliga gårdar låg grupperade längs bygatan. Några utflyttningar hade alltså inte ägt rum. Eftersom hela byn och även angränsande marker ägdes av Kronovall genomfördes inte några skiften. Istället valde man att gå en annan väg. Genom att slå samman flera arrendegårdar till s k plattgårdar eller ladugårdar fick man större brukningsenheter och därmed ökad effektivitet. Omkring 1840-50 bildades t ex Trelleborgsgården genom sammanläggning av flera gårdar i Bondrums by. Andra plattgårdar under Kronovall var Månslundagården och Frörumsgården. 
"Bondrumsgården"
Första gången man med säkerhet kan identifiera "Bondrumsgården" (Bondrum nr 2) är i jordrevningsprotokollet 1671. Det är visserligen 13 år före den s k numreringsjordeboken (1684), men ändå står numera numren antecknade, möjligen ditsatta i efterhand. I början av beskrivningen konstateras att generallöjtnanten Bilow ägde gården åren 1666-69. Den var då upptagen som 1/4 mantal frälse och hade Pähr Nilsson som åbo. 1669 kom gården i kronans ägo. Ny åbo år 1671 blev Jöns Nilsson. I jordrevningsprotokollet anges bl a den skatt Jöns Nilsson skulle erlägga. Först var det ordinarie landgille (arrende) till kronan, terminsskatt och salpeterhjälp. Prästen och klockaren skulle ha tionde. Till klockaren erlades t ex årligen 2 skäppor korn, hör (lin) och hampa, 8 ägg och ett offer om 4 1/2 öre. Dessutom bidrog man med 26 öre till "tingshusets opbygning" samt med ersättning till tingsfogden, tingsskrivaren, beväringar och till skarprättaren. Som jämförelse kan nämnas, att ett får omkring 1660 kostade 32 öre. 
Bondrum nr 2 var därmed en av de största gårdarna i byn. Det var t ex bara en enda gård till som hade oxar och man var ensam om att ha bin. Så tidigt som 1671 finns det inte någon beskrivning på själva byggnaderna. Man kan dock på goda grunder anta, att de inte skilt sig nämnvärt från dem vi kan se idag, d v s korsvirkesbyggnader med halm eller vasstak.
Genom ett skatteköp den 7 mars 1755 införlivades gården åter med Kronovall. Vid samma tillfälle blev den sannolikt även rusthållshemman, vilket innebär att man skulle hålla häst och ryttare. Att gården fick ny ägare innebar nog i praktiken inga större förändringar för arrendatorn.
Kartan från 1766 saknar i stort sett text men anger ändå mycket information. Bondrum nr 2 är markerad som en fyrlängad, kringbyggd gård, men längorna är fristående och tangerar endast varandra i hörnen. Två av längorna mätte ca 15 meter och två ca 21 meter, vilket gjorde att gårdsplanen hade en rektangulär grundform.
Enligt flera samstämmiga uppgifter skall gård nummer 2 tullsammans med fem andra ha brunnit ner till grunden år 1766. Även om man inte kan klarlägga frågan om branden är det tydligt, att det rör sig om en "ny" gård från andra hälften av 1700-talet. Den hade då inte riktigt samma utseende som idag. Boningslängan var något kortare och kvarnhuset inte uppfört. Den östra längan var sannolikt också något kortare och varken sammanbyggd med boningslängan eller med södra längan. Södra och västra längan var sammanbyggda, men båda kortare än idag.
Gården har till stora delar uppförts av gammalt virke. I en stolpe i östra längan finns t ex årtalet "1741" inskuret. Ekstolpar, som man byggde med vid den här tiden, var svåra att få tag på och det är därför troligt, att man delvis använt äldre byggnadsvirke.
När gården byggdes upp efter branden var det fortfarande vanligt med stakar och lerklining i facken. Efter hand har detta bytts ut mot tegel. Vissa väggar, framför allt mellanväggar, är dock fortfarande uppförda i "klinelera". (Nu år 2014 när jag sammanfattar historiken kring Bondrumsgården kan konstateras att de sista åren kommer lerkliningen åter ersätta tegeln.)
Gavelröstena uppfördes med enrisflätning i centrum och panel på sidorna och i gavelspetsen. Unikt för Bondrumsgården är att en sådan gavel finns bevarad i den södra längans östra gavel, inne i den senare uppförda höladan. På flera ställen finns spår efter andra konstruktioner. På grundval av dessa och övriga iakttagelser kan man göra följande rekonstruktion:
Längorna har efter hand byggts till. "Kvarnhuset", möjligen också delar av "kistehuset", uppfördes sannolikt 1828. I en bjälke ovanför dörren till kvarnhuset är inristat "1828 CI 24 AP". På så sätt byggdes den östra längan samman med boningslängan. "Höladan", som binder samman östra och södra längan, uppfördes enligt uppgift omkring 1850. När "huggehuset" och "torvhusert" kom till är mera osäkert. Mycket tyder dock på, att de uppfördes under 1800-talets förra hälft. Den helt kringbyggda gård vi ser idag tillkom alltså omkring 1850. Tidigare var inte gårdsanläggningen fullt så sluten.
En rundvandring i "Bondrumsgården"   
De fyra stråtäckta längorna omger en i det närmaste kvadratisk, stensatt gårdsplan. I dag kommer man in genom en i sen tid upptagen passage genom västra längan. Tidigare var ingången genom portlidret i södra längan eller genom den s.k lågan i hörnet mellan boningshuset och västra längan. Norr om boningslängan finns fortfarande spår efter en liten fruktträdgård med körsbär, plommon och krusbär. Söder om gården fanns tidigare en köksträdgård. Framför stuglängan ligger "bihaven" där bikuporna var placerade. Den omges av en låg stenmur. Innanför den är planterat syrener, jasminer, stockrosor och kejsarkronor. Inne i bihaven står också "brönnljongen" medan själva brunnen ligger strax utanför. På brönnljongens kraftiga stolpe finns ett torkskåp för ost. Stommen i boningslängan (norra längan) är byggd av ek med kline på stakar i facken. Vissa fack har senare fyllts med tegel. (Dessa fack återställs med början 2009 i ursprungligt skick med lertegel och klining.) Facken är putsade men timran synlig. Taket är täckt med vass. (Även vasstaken byts succesivt till halm på grund av att vass sällan användes i vårt härad förr i tiden.)

Det s.k torvhuset längst i väster på boningslängan är tillbyggt senare. Mellan detta och "sterset" finns spår efter en enrisgavel. Dörren in till sterset är således inte ursprunglig. Den vackert bemålade dörren med den Mörnerska husaren kommer från ett soldattorp i Eljaröd och skänktes till Bondrumsgården 1937. Numera förvaras här bl a linberedningsredskap och redskap för linberedning.

"Sterset" eller grovköket med ett modernare uttryck, har stensatt golv. I ett äldre skede har det möjligen haft direkt samband med köket. En stor inmurad gryta i kanten av eldstadskomplexet användes vid slakt, tvätt och storkok.

Bilden visar en samling inventarier i sterset. Här finns bl a kar för ljusstöpning, klappebänkar med tre ben, baktråg, siktar att sikta mjölet med vid bakning. Tvättgunga som var den första ersättningen för filebräda. Drickatunna, bord med kalkstensskiva.

 

Även köket har stensatt golv. Eldstaden, som dominerar köket, upptar mer än halva ytan. Ugnen användes vid brödbak medan maten i äldre tider lagades på den i sin tid rekonstruerade hällen. Närmast till höger är skafferiet med diverse saker för hushållet. Till vänster är den stora skorstenen med "illaren". Härifrån eldades både i sättugnen i stugan, den inmurade grytan i "stersed" och i bakugnen (bagaronen), som är utbyggd utanför skorstenen. 

 

 

Från köket kommer man in i "stugan" som var familjens samlingsplats. Här återfinns gårdens enda brädgolv. Väggarna är putsade och vitkalkade. Sättugnen fungerade som värmekälla till stuan, men  också till att torka tvätt på en ställning ovanför.. Den eldades från spisen i köket. Fördelen med ett sådant arrangemang var att stugan kunde hållas fri från rök och sot. Sättugnen eller "kakelugnen" som den kallas i en bouppteckning 1761 är tillverkad vid Huseby bruk. Den är märkt "Aldeles swensk", vilket tyder på att man ville markera, att man satt igång en tillverkning av sättugnshällar även i Sverige. I stuan finns en gustaviansk säng med högt ryggstycke, som slutar i en mångfärgad rundel. Här finns också gåsabänken där gässen låg på ägg. I fönstret en tranlampa på fot. Hängande i taket, en "lampedalla" med en "plirka". Golvur från 1800- talets början. Klaffskåp från 1813, Ståndskåp från 1766 m.m. 

 

 

Från stuan leder två dörrar vidare. Den vänstra för in till "baghuset", en kammare som användes för förvaring men även fungerade som sovrum under den varmare delen av året. Den andra dörren leder till "farstun", som tidigare var husets "finingång". Här finns en vagga från 1800 - talets slut, med hängställning. 

Från förstugan leder en senare upptagen dörr in till östra längan och "kvarnhuset", i vilket man i huvudsak malde malt. Kvarnhuset är tillbyggt, sannolikt 1828. Det årtalet står inristat i en bjälke över dörren. Här finns maltkvarn med lättverk och stativ. Redskap för framställning av potatismjöl. Mellan kvarnhuset och kistehuset finns inga spår efter någon enrisgavel. En märklig "stukning" på längan ungefär mitt i kistehuset antyder, att det kanske är där vi haft den gamla gaveln. Det skulle i så fall innebära, att även delar av kistehuset skulle vara tillbyggda. I kistehuset förvarades gårdens kistor, men där hade också pigorna sina sovplatser.

Östra längan inrymmer dessutom " loga " och "loggolv". I senare tid har man inrett ett "fårhus" i längan. Denna har i södra ändan spår efter en enrisgavel, vilket i så fall skulle ge begränsning mot söder. "Höladan" som binder samman östra och södra längan uppfördes omkring 1850.Denna nybyggda lada samt halva östra längan var under en period utvändigt klädd med panel.

Södra längan har längst i öster ett "svinhus". Väggen ut mot portlidret är numera ofullständig eftersom flera av de övre facken saknas. I ett av facken har man använt delar av en gravhäll, sannolikt från Fågeltofta kyrka. Hällen är synlig från utsidan. "Gadeporten" var ursprungligen gårdens huvudingång. Den är liksom gårdsplanen stensatt. På andra sidan porten ligger en liten "hölada" och en "drängkammare". I höladan förvarades höet till gårdens hästar. De kunde utfordras direkt genom ett hål i väggen. "Häststallet, längst i väster, är sammanbyggt med västra längan. Det har fyra båsplatser, stensatt golv och en stor vattenho, gjord av flis.

 

 

I västra längan har kostallet eller "manesed" en så ålderdomlig utformning att man verkligen undrar om det var i funktion så sent som 1937. Båsplatserna är avdelade med några bräder och i ena hörnet är uppslaget en kalvbox. Dörren ut till gödselstacken sitter på gaveln. Mitt emot finns en dörr till "logan", där fodret fanns. Här finns tröskverk, s.k piggaverk, halmskakare, rågribba, cylinder för ältning av torv, spadar, trägrepar, hötjugor, slagor, lieorv. I huggeboden finns hyvelbänk, brännjärn, skolåda som smeden använde när han skodde hästarna, samt div. andra verktyg. Genom denna löper en i sen tid upptagen passage. Den tillkom enligt uppgift i samband med att undantagshuset uppfördes omkring 1880. Även mellan logan och "huggehuset" finns spår efter en enrisgavel, vilket tyder på, att huggehuset är uppfört senare än längan i övrigt. Mellan västra längan och boningshuset finns den s.k lågan, en smal passage mellan husen, som man använde för att t ex komma ut till fruktträdgården.

Källa bl a skrift utgiven av Länsstyrelsen och Skånes Hembygdsförbund 1987. (Återgivit av Kenneth Olsson 2014-09-22).

Arrendatorer av gården Bondrum nr 2:

År 1666 Pähr Nilsson. - 1671 Jöns Nilsson. - 1697 Nils Torkelsson. - 1725-30 Jeppa Andersson. - 1731-61 Måns Persson. -1761-63 Lars Månsson. - 1763-99 Isack Jönsson. - 1800-28 Nils Isacsson. - 1831-37 Isac Nilsson. - 1735-65 Jacob Nilsson. - 1865-85 Måns Olsson. - 1885-1919 1/16 mtl brukas under Jungfruhuset och 1/16 mtl brukas under Kronovall. - 1908 (?) - 1937 Ola Månsson.

År 1936 skänkte greveparet Germaine och Eskil Sparre Bondrumsgården till Albo Härads Hembygdsförening med tillträde året efter, när arrendet löpte ut. Byggnaderna genomgick sedan en varsam restaurering. Ola Månsson bodde kvar i undantagshuset fram till sin död 1958 och fungerade som ciceron. Inventarierna har delvis tillhört Bondrumsgården och kommer i övrigt i huvudsak från Albo Härad. När Ravlundagården på Skansen brunnit ned kom Bondrumsgården i blickfånget. Dåvarande Skansenchefen ville gärna flytta upp den till Stockholm, men 1972 beslutade riksantikvarieämbetet, att gården skulle ligga kvar. Den vårdas nu av Bondrumsringens hembygdsring.

   

Bild 1 visar trätofflor med brädlappar, som användes när det packades jord eller kanske ett lergolv. Bild 2 är ett ostskåp i haven. Bilderna tagna av Eva Nilsson. 

Bild 3 visar Äggakagefad i finskåpet och bild 4 visar en gammal smörjekanna, som fylldes med skogssniglar som omvandlades till smörja.

En berättelse om den Mörnerska husaren på Bondrumsgården. Citat ur Årsbok utgiven av Tomelilla Hembygdkrets 1974.

Besökarna på Bondrumsgården har alltid frapperats av dörrväktaren på denna gård - en uniformerad ryttare till fots med dragen krokig sabel av nästan orientalisk typ samt försedd med en egendomlig huvudbonad och med pälsen påtagen. Det har gjorts många antaganden angående vad denna ryttare föreställde. Vi vet att dörrväktaren från början icke varit på Bondrumsgården utan att den på 1920-talet förvärvades dit av gårdens siste arrendator, Ola Månsson, och att den närmast kommer från Ludaröd i Eljaröds socken. Från flera håll har gjorts gällande att Bondrumsgårdens dörrväktare ursprungligen skulle komma längre norrifrån, någonstans från provinserna i Mellansverige. Detta har emellertid endast byggts på antagande.

Den säkraste vägen att bestämma dörrväktarens identitet torde vara genom uniformen. Genom Albo härads hembygdsförenings försorg har utredning verkställts för att denna väg söka nå resultat. Ärendet har underställts armémuseum i Stockholm som bl.a. haft kontakt med husarspecialisten, direktör Åke Dahlbäck. Museet har i skrivelse till hembygdsföreningen innevarande år bl.a. anfört följande: "Den på en dörr i Bondrumsgården framställde soldaten är en husar från Mörnerska husarregementet (Kronprinsens husarregemente) under första delen av 1800-talet (1800-1820). Framställningen är typisk för denna period: husaren bär högmössan med flygeln upprullad och pälsen bärs påtagen. Vi får anta att konstnären målat ur minnet, då han utelämnat en så pass dekorativ del på pälsen som snörmakerierna. I övrigt är dock detaljeringen påtaglig, vilket visar att han är väl förtrogen med uniformen. Det MÖrnerska husarregementet har fått sitt namn efter greve Hampus Mörner (1763 - 1824) som blev chef för Smålands lätta kavalleriregemente år 1800 och för Hornska husarregementet 1801, vilket regemente därefter fick namnet Mörnerska husarregementet. Mörner var under kriget i Pommern 1805 - 07 chef för kavalleribrigaden och den ledande kraften vid stillandet av bondeupproret i Skåne år 1811. Mörner, som av sin samtid uppskattedes mycket, gick under det självtagna namnet "Hampus Husar". Mörner som var en varm hästvän organiserade upp det svenska kavalleriet - organisationsförändringar, som blev bestående under lång tid framåt.

Under tiden 1772 - 1882 var regementet förlagt utefter Skånes kuster med skvadroner i städerna Ängelholm, Helsingborg, Malmö, Ystad och Simrishamn samt för kortare tid även i Halmstad, Falkenberg, Laholm, Skanör och Bjärsjöholm (Harlösa).

Man är sålunda berättigad till antagandet att den Mörnerska husaren på Bondrumsgården haft ett rusthåll i trakten av Ludaröd, som lydde under den dåvarande Mörnerska husarskvadronen i Simrishamn. Dörrväktaren på Bondrumsgården var sålunda skåning och har icke haft sina rötter i de nordligaste delarna av vårt land.

Av Erik Wikland.

Kapten Erik Wikland var Albo Härads Hembygdsordförande under tiden 1966-08-28  -  1979-08-12.

Erik Wikland (major) var hembygdsföreningens catralfigur i förhandlingarna och beslutsprocessen beträffande Bondrumsgårdens eventuella flyttning till Skansen Stockholm. (Ett skeende som är svårt att förstå om man inte sätter sig in i föreningens dåtida svåra ekonomiska förutsättningar).  Major Erik Wikland född 1903-10-03- lämnade jordelivet 1988-12-12.

Kenneth Olsson 2014-08-26.

 

Inledningsarbete av en ny treårig (2015-2016-2017) vårdplan för Bondrumsgården.

   

Första bilden visar skylten som vi under många år försökt få tillstånd att komplettera med namnet Bondrumsgården, men icke än så länge. Därefter en rundvangring av den vackra gården.

  

   

Därefter bilder av längorna inifrån den kringbyggda gårdsplanen med den fina stenbeläggningen.

  "> 

Vi som besiktigade gården var Ingmar och Kalle Melin från Knadriks kulturbygg, Sven Anders Gustavsson från Bondrumsringen och Clas Johnsson samt Kenneth Olsson från hembygdsföreningen.

   

Besiktningen ligger nu till grund för utarbetande av ett handlingsprogram (vårdplan) under åren 2015, 2016 och 2017. När detta är klart genomförs en ny besiktning tillsammans med regionmuseets byggnadsantikvarie och därefter utarbetas offerter som underlag till bidragsansökningar att sändas till Länsstyrelsen.

 

Underlag till bidragsansökan vårdplan 2015-2016 och 2017:

2014-11-14: Albo härads hembygdsförening

2015:

Nedan delas arbetena upp i 3 poster för att underlätta Länsstyrelsens hantering.  Åtgärderna görs enligt riktlinjer i Icomos  Mexico dokument från 1999 och utifrån vårdplan upprättad 2014. Vidare används den kunskap kring lerarbeten som framkommit vid det lerprojekt som bekostats med medel från Länsstyrelsen 2009.

Post 1: avser Boningshuset2015:

1. Ersättningsläkt till kommande treårsperiod huggs traditionellt i skog nära Bondrum, ca 540 lpm. Även 7 st ersättningssparrar nytillverkas. Ersättningsfotträ av ek till östra

längans östra långsida ca 4m plockhuggs och bilas enligt regional tradition med asymmetrisk bila.

2. Boningslängan. Över den del av boningshuset som har vind monteras, på respektive långsida, en 5”x 5” bärlina mot vindsgolvet och en dito bärlina mot sparrarna. Emellan

bärlinorna monteras 5” x 5” stolpar. (Bärlinorna tillverkas av sågad gran av god kvalite. Det blir då tydligt att detta är ett komplement. Gran väljs för lägre vikt och

större seghet.) Orsaken är att avlasta takkonstruktionen och fördela snötyngder över ett större område för att undvika att åter hamna i en situation som 2011 då östra längan

brakade ihop. Över den del av boningslängan där ett sti på utsidan ska täckas om, det så kallade torvhuset, finns inget golv. Här ersätts istället 2 taksparrar och de sköra

sågade läkten ersätts med nya handbilade som har avsevärt större styrka. Byte av två sparrar boningshus samt ersättning av förbrukade läkt med nya.

3. Boningslängan: smideshandtag mellan stuga och farstu restaureras. Smide för stängning av ytterdörr i samma farstu kompletteras.

4. Vittning där det behövs som mest 1dv

5. Vipparmen till brönnljongen monteras. Beslag som håller vipparm nytillverkas.

summa punkt 1-5 exkl moms 158 000kr.

Tak 2015 Bostadslängan.

Ett sti, om ca åtta lpm, på bostadslängans norra takfall mellan västra gaveln och bakugnen.

Ställningsbygge samt Rivning av befintligt vasstak på det sti som avses. Nytäckning med råghalm som tillhandahålls av beställaren.

Taket binds med hasselkäppar och pilevidjor/tjärgarn. Taket skärs ned på traditionellt skånskt vis.

Ryggning med blötad löspressad råghalm och överskottshalm från taktäckningen. Uttjänta ryggaträn ersätts med nya av ek med dubb/genomgående käpp.

Översyn och lagning av småskador i taket och uppklappning av takskägget på samtliga takfall. Omhändertagande och bortforsling av rivnings- och överskottsmaterial ombesörjes

av beställaren.

Summa: tak 66200 exkl moms

Alla arbeten kommer att dokumenteras med foton.

Summa punkt 1-5 och tak : 224 200 kr

Moms : 56 050 kr

Totalsumma Post 1: 280 250 kr inkl moms

I totalsumman ingår ”byggmöten” med antikvarisk medverkande. 

Post 2: Avseende restaureringsarbeten under 2016 på Bondrumsgården.

1. Byte av två sparrar på västra längans östra sida på det sti som ska täckas om, samt ersättning av förbrukade läkt med nya handhuggda som togs fram 2015.

2. Allmän vittning 1dv

3. Östra längans östra långsida: D1, P3, D1, F12 F13 F14 F15

Fotträ på bägge sidor om port ersätts, totalt ca 1-2 m per sida, exakt längd bestäms i samråd med antikvarisk medverkande under arbetets gång. I samband med detta justeras portarnas

upphängning. De fack som på ritningen inte är markerade med stjärnor åtgärdas. ( 1 fack som är byrat undantas). Flera av underfacken behöver plockas ner och muras om då vissa stolpar

kommit ur läge och behöver återfästas. Korsverksfacken som inte är byrade vittas.

Summa punkt 1-3; 150 500kr exklusive moms

Tak 2016

Ett sti om ca sex-sju lpm på västra längans östra sida, mot innergården från norra gaveln mot söder.

Ställningsbygge. Rivning av befintligt vasstak på de tre stin som avses. Nytäckning med råghalm som tillhandahålls av beställaren. Taket binds med hasselkäppar och pilevidjor/ tjärgarn.

Taket skärs ned på traditionellt skånskt vis. Ryggning med blötad löspressad råghalm och överskottshalm från taktäckningen. Uttjänta ryggaträn ersätts med nya av ek med dubb/

genomgående käpp. Översyn och lagning av småskador i taket och uppklappning av takskägget på samtliga takfall.

Omhändertagande och bortforsling av rivnings- och överskottsmaterial ombesörjes av beställaren.

Summa: 58000 exkl moms

Summa punkt 1-3 och tak 208500 kr

moms 52125 kr

Totalsumma Post 2 ink moms 260625 kr

Post 3: Avseende restaureringsarbeten under 2017 på Bondrumsgården.

1. Fyra fack på stugan under fönster mot innergård restaureras (markerade med gröna romber på ritningen). Frostsprängda tegel ersätts, förslagsvis putsas och avfärgas inte teglet på

åtgärdade fack för ökad pedagogisk förståelse av gården och den tid den uppfördes. F1 F2 F3 F4 F5 D1 D2 D3

2. Kompletterande inmätning av takstolars placering på samtliga långsidor och inritning av detta på befintliga ritningar.

3. Byte av två sparrar på det sti på västra längans östra sida som ska täckas om, samt ersättning av förbrukade läkt med nya som höggs 2015.

Summa 1-3; 65080 kr exklusive moms

Tak 2017

Ett sti om ca sex-sju lpm på västra längans östra sida, mot innergården mellan stiet från 2016 och mot lilla porten.

Omtäckning av dalen mellan södra och östra längan på innergården. Denna dal fick ta mycket”stryk” innan den stora almen som stod precis utanför gården fälldes.

Ställningsbygge. Rivning av befintligt vasstak på de tre stin som avses. Nytäckning med råghalm som tillhandahålls av beställaren.

Taket binds med hasselkäppar och pilevidjor/tjärgarn. Taket skärs ned på traditionellt skånskt vis.

Ryggning med blötad löspressad råghalm och överskottshalm från taktäckningen. Uttjänta ryggaträn ersätts med nya av ek med dubb/genomgående käpp.

Översyn och lagning av småskador i taket och uppklappning av takskägget på samtliga takfall. Omhändertagande och bortforsling av rivnings- och överskottsmaterial ombesörjes

av beställaren.

Summa: 89900 kr exkl moms

Summa punkt 1-3 och tak 154980 kr

moms 38745 kr

Totalsumma Post 3 ink moms 193725 kr

Totala beräknade investeringsbehovet under kommande tre åren är 734 600 kronor exkl. antikvariatkostnaderna från regionmuseet. Utöver detta tillkommer många timmars ideellt arbete av Bondrumsringens ledamöter.

 

Eva Gustavsson har förmedlat ett omfattande material från BONDRUMSGÅRDENS DAG den 6 juli 2014:

   

Dagen inleddes med friluftsgudstjänst av vikarierande kyrkoherden Matts Martinsson och musik av Ingrid och Christer Olsson..

   

Efter gudstjänsten delades två stipendier ut ur Otto Nilssons minnesfond. Det första gick till skytteföreningen i Eljaröd och det andra till Friluftsfrämjandet i Skåne Tranås.

   

Som tydligt framgår var det en solig och varm dag. Parasollerna skyddade denna dag mot solen.

    

Mellan 170 - 200 besökare under denna fina dag. Kaffeservering och spettkakslotteri var några av begivenheterna.

     

Jon Tillberg blåser i Byahornet.                                                                         Johan Vallin visar sin utställning om bi och honung.  Herbert och Maj-Britt visar sina egentillverkade hästredskap och pärlbroderier.

   

Ronnie Axelsson och Rainer Herpin från Onslunda borstmuseum visade hur man sätter borstar. Therese Svensson knypplar skånskt och Ann-Christine Johansson spann angora.

    

Kerstin Bjerkborn visade hur man gör med frivoliteter, (Frivoliteter är spetsarbete knutet med skyttel) och Bo Bjerkborn visade gamla snickarverktyg. Nils-Ove Persson underhöll på dragspel.

    

Ingrid Gummesson och Valborg Johnsson singlade bollar och stickade grytlappar. I samband med Albo Härads Hembygdsförenings 80-årsfirande hade Bondrumsringen sammanställt ett intressant urval av gamla fotografier, samt gamla gästböcker.

    

Aktuellt den 17 oktober 2013:

Styrelsen för Albo Härads Hembygdsförening har höga ambitioner i många avseende. Att värna och bevara så många byggnader för framtiden är en oerhört stor uppgift. Att dessutom informera alla om vår verksamhet med en öppen och konstruktiv information ställer krav, men är samtidigt väldigt stimulerande. Intresset för hemsidan visar vikten av detta och medlemsbrevet (enbart till medlemmar) likaså. Vårt stora projekt - LERTEKNIK -, som vi genomförde tillsammans med Knadriks Kulturbygg för några år sedan har gjort att kunskapen finns bevarad för framtiden. Radarundersökningen efter gömda föremål i golven på Agusastugan, Bondrumsgården och Glimmebodagården har inneburit att vi när behov föreligger kan reparera och därmed bibehålla de gamla lergolven. Nu igår genomfördes uppspikning av halm på en bit yttervägg på Bondrumsgården så kallad byrning. Ytterligare ett bevis på föreningens ambitioner att värna och bevara. Uppspikning av halm på ett väggparti på Bondrumsgården, avser att skydda lerväggen och därför spara underhållskostnader. Åtgärden är unik och har, vad vi vet, inte gjorts sedan slutet av 1800-talet. Ystads Allehanda fanns på plats under del av arbetet.

  

                 

Lerkliningskurser på Bondrumsgården 2013-01-19. Bild 1 visar trädet liggande på marken. Allt har gått bra konstaterar Jonas Gustavsson, Göran Nilsson ochg Rasmus Nilsson på bild 2. Sven-Anders Gustavsson ser ett stort röjningsarbete framför sig på bild 3, vilket Eva Gustavsson förevigar med kameran på bild 4. Ett fantastiskt arbete är genomfört och alla inblandade tackades både av undertecknad Kenneth Olsson och Eva Gustavsson, Bondrumsringens ordförande.
 
Lerkliningskurser på Bondrumsgården 2010/2011.
   
   
   
   
   
 

   

  

Originalbilder tagna från vykort av Bondrumsgården och den siste arrendatorn, Ola Månsson.

 

Sidan senast ändrad 2015-02-13.

 ÅTER TILL INLEDNINGEN