VÄLKOMMEN TILL KRUBBEMÖLLA VATTENKVARN 

     

 

 

KRUBBEMÖLLA VATTENKVARN          

   
KRUBBEMÖLLA VATTENKVARN: Krubbemölla är en förtjusande idyll vid Mölleån, som rinner genom Vitaby. Möllan omnämndes redan vid 1400-talet och består idag av kvarn och bostad med verktyg, möbler och husgeråd från 1800-talet och 1900-talet.
Vägbeskrivning: Söder om vägen Vitemölle-Vitaby. Strax före Vitaby kyrka till höger efter viadukten om du kommer från Vitaby. Skylt visar.  
Visning efter hänvändelse till Bertil Larsson 0414-72322 .
 
ÖVERENSKOMMELSE:
Överenskommelse mellan Torups och Christinehofs fideikomiss och Albo Härads Hembygdsförening tecknades den 14/6 1952. Vi återger här inledning och den första punkten av nio i överenskommelsen.
Undertecknad, förmyndare för greve Carl Gustaf Erik Alfred Piper, Högestad, upplåta härmed till Vitaby Hembygdsring dispositionsrätten till den Torups och Christinehofs fideikomiss tillhöriga kvarnbyggnaden i "Krubbemölla" med tillhörande bostadshus, här nedan kallad kvarnbyggnaden, uti Vitaby socken, Kristianstads län, på nedanstående villkor:
1) Kvarnbyggnaden, som förbliver fideikomissets egendom, får disponeras av Hembygdsringen uteslutande för att densamma skall kunna bevaras såsom ett kulturminnesmärke över den tidsepok, då vattenkvarnarna utgjorde en viktig och nödvändig faktor för bygdens näringsliv. Förutsättningarna är alltså att hembygdsringen på ett pietetsfullt sätt vårdar byggnaden och för framtiden underhåller densamma på sådant sätt att densamma för bygden blir ett kulturminne av den kvarnrörelse, som tidigare bedrivits inom bygden, allt i enlighet med bestämmelserna i § 1 i Albo Härads Hembygdsförenings stadgar av den 25 juli 1948. (Slut citat) 
 

Förtroendevalda Vitaby Hembygdsring 2014: Sven-Olle Svensson ordförande. Åke Hansson vice ordförande. Bo Stenfeldt sekreterare. Anita Nilsson kassör. Mona Nielsen ordinarie ledamot och Kjell Andersson samt Catarina Johansson suppleanter.

Valda sockenombud för Vitaby socken vid årsmötet 2014. Bertil Larsson tel: 0414-72174 och Karin Johansson tel: 0414-72322.

INTERVJU med Sture Lundberg, Hjälmaröd, utförd av svärsonen Bo Stenfeldt hösten 2010 på önskan av Albo Härads Hembygdsförening.
Sture Lundberg berättar att Krubbemölle var ett ganska förfallet objekt när Albo Härads Hembygdsförening tog över driften från Torups gods 1951, men med stor entusiasm, mycket arbete och med en pådrivande ordförande gjordes underverk och snart kunde alla se förbättringarna. Men det skulle dröja hela tjugo år innan man kunde provköra möllan. Då hade en av entusiasterna, Eric Fritiof, tyvärr gått bort. Han fick alltså inte vara med om invigningen.
Ända från starten och fram till 1981, i hela trettio år, var fjärdingsman Albin Wulff ordförande i det som kallades för hembygdsringen i Vitaby. Han basade då för ett arbetslag som gjorde ett jättejobb. All heder åt dessa män, och säkert även en del av deras kvinnor, som hjälpte till där det behövdes.
Den siste brukaren av jorden kring Krubbemölle var Karl Persson, som hade flyttat några år tidigare. Möllan hade inte varit i drift sedan många år före hans ankomst dit. Därför anade inte Karl P. att den skulle restaureras och fungera igen, och fyllde därför den grenen av mölleån som ledde vattnet in till kvarnhjulet med sten från åkrarna. På så sätt blev det en jämnare plats runt stugan, och sten var det sannerligen inte brist på.
När det sedan blev aktuellt med att köra igång möllan igen, var man tvungen att plocka bort alla dessa stenar för att få vattnet att forsa in till kvarnhjulet. Då hade Karl flyttat och bodde vid stationen i Vitaby. Men han var fortfarande stark och det visste Wulff om. Därför engagerade man honom för att plocka upp och transportera bort all stenen igen. Han blev väldigt förvånad när han fick höra att han skulle få betalt för sitt arbete. Han sade att han aldrig fått betalt för sitt slit med sten tidigare.
Till ny ordförande efter Wulff valdes Sture Lundberg från Hjälmaröd. Fruktodlare, kommunpolitiker och nämndeman som också hade ett brinnande intresse för hembygden och för Krubbemölle.
Sture Lundberg som nu är 92 år, minns bra om en del saker han varit med om i hembygdsringen. Innan han själv blev vald till ordförande var han med om ett stort arbete på den gamla möllan. Några eldsjälar hjälptes åt att riva det gamla halmtaket, som hade gjort sitt, och var i stort sett förstört. De tog hand om all den förbrukade halmen, som ersattes med helt ny över hela taket. Vid täckningen med det nya materialet var det förstås proffs som arbetade. Men det blev en massa gammal halm som måste forslas bort.
Andra underhållsarbeten och renoveringar som gjordes på 80 - talet var till exempel dränering på framsidan och ett öppet dike för att avleda regnvatten. Vidare anlades en mycket större parkeringsplats för besökande.
Man arbetade länge med iordningsställande av rännan som leder vattnet till kvarnhjulet, och ett annat problem som var svårt att komma till rätta med var den "vagga" som samlar upp vattnet som behövs för att driva kvarnhjulet. Den har från och till varit i så dåligt skick att den inte fungerat alls.
Mycket arbete, men inte bara arbete. Sture Lundberg minns att under 80- och 90-talet anordnades varje år, strax före midsommar, en populär "sillafest". Det var när man plockat upp årets nypotatis. Då var det många i ringen som var engagerade, kanske allra mest fruarna. Ofta koktes potatisen på den gamla svarta spisen och sillen var matjesfileér som blötlades en stund innan middagen för att bli mildare i smaken. Gräddfil och grovt bröd var andra tillbehör. De allra flesta av männen hade en liten flaska snaps med för att ytterligare höja stämningen. efteråt serverades jordgubbstårta med kaffe. Det var populära fester och stämningen var då på topp.
Vid en av dessa sillafester hände en gång ett litet missöde. En av deltagarna föll i kvarnrännan och kunde inte ta sig upp för egen maskin igen. Men det gick bra ändå. Det var en pojke som tillhörde en grannfamilj och som under lek och stoj råkade ramla i rännan. Men pappan kunde ganska lätt fiska upp honom igen, och då fortsatte festen.
En av grannarna till möllan tog under många år hand om gräset på tomten och gav det till sina höns.
Vid ett tillfälle bestämdes att det skulle ordnas ålagille i stugan. Då var det en del grannar som var inbjudna, bland annat han som tog hand om gräset. Han hette Lovén, och där var också inspektor Fältman från Torup. De där båda herrarna, och en annan äldre man som hette Conrad Karlsson, berättade en hel del historier från forna dagar med anknytning till Krubbemölle. Det blev en festlig afton som alla som var där nog minns med tacksamhet. 
Krubbemölle-dagen var, och är fortfarande en traditionell festdag varje år. En gång skulle "Göingeflickorna" svara för underhållningen där. Det blev komplikationer på så sätt att det blev så dåligt väder att man beslöt att flytta festligheterna till kyrksalen i Vitaby. Dessutom hade artisterna krockat på vägen till Vitaby. Det blev förstås förseningar, men programmet genomfördes ändå inför en ganska stor publik, men med lite omskakade artister.
En annan gång var det två äldre män som stod för underhållningen. Det var en f.d Vitaby-bo som hette Dahlkvist och en partner som var smed. Det var ett riktigt komikerpar som uppträdde med spel och sång, och dessutom med roligt mellansnack.
Från Vitemölle kallades ett annat år en äldre man som hette Albert Andersson till Krubbemölle. Han var en riktig naturbegåvning och underhöll, helt utan manus, med gamla visor och historier med så kallad bondkomik.
Förutom allt detta minns Sture det löpande arbetet, såsom bekymmer med fuktskador och underhåll, men han tycker att det var en rolig tid, och han kände alla gånger ansvaret som ordförande. Ordförandeklubban lämnades över till Eric Johansson, Vitaby 1994.
 
Nov 2010, Bo Stenfeldt.
 
VEM VAR GERDA PERSSON, KRUBBEMÖLLE?
 
Vad kan man få ut av det diplom som Gerda Persson fick 1947 från mejeriet, och som hänger kvar i köket på Krubbemölle? Jo, att hon var en noggrann och renlig människa som förstod att behandla mjölken från sina kossor så att kontrollassistenten på mejeriet blev nöjd och glad. Men sedan är det inte så mycket mera. Vem minns vem Gerda Persson var? Inte många nu levande personer i Vitaby kommer ihåg henne! Men vid ett besök vid en friluftsgudstjänst vid Krubbemölle blev jag kontaktad och ombedd att hjälpa till med identifieringen. Kanske kan jag räta ut en del frågetecken?
Gerda Persson föddes 1884 i Vanstad. Resultatet av en tidig förälskelse, med en för mig okänd man, blev en pojke, och som döptes till Halvard. Det var hennes första barn. Halvard fanns med när hon senare träffade en annan man som, liksom Gerda, också var född i Vanstad. Han hette Karl och var ett år äldre, och han blev den som därefter stod vid Gerdas sida i alla deras levnadsår. Tre flickor föddes med jämna mellanrum. Det var Herta, Iris och Thea. Thea var född 1915. Sedan gick det tio år innan sladdbarnet, Kalle föddes. Därefter var familjen klar tyckte Gerda och Karl. På krokiga vägar och via en del olika platser där det alltid fanns stora gårdar i närheten, där de ibland fick arbeta bägge två, kom de 1929 till Krubbemölle. Flytten gick den gången från Linget i Brösarps ängar, och med var de två yngsta barnen, som då var fyra och fjorton år gamla. Då hade Karl fått arbete som någon slags "allt i allo" på Torups gods.
En gammal vattenmölla invid Mölleån, inte långt från Vitaby gamla kyrka blev deras nya bostad. Kvarnen stod sedan många år tillbaka obrukbar, men till möllan hörde också ett litet arrendejordbruk där Karl och Gerda kunde få extra sysselsättning och påspädning av sin ekonomi. Det var säkert en bidragande orsak till flytten.
Här gjorde Gerda en insats, bl.a i hushållet och som djurskötare, under tiden som Karl jobbade och slet på Torups gods. En stor , svart arbetshäst, tre kor och två grisar, samt några värphöns hade de, som alla fordrade passning varje dag.
En väl upptrampad stig gick från Krubbemölle till mejeriet, där de rullade med mjölkkannorna varje dag. Det var en genväg som gjorde att det inte blev så långt att gå. Det var en idyll, men det var också hårt arbete för dem båda ända tills det var dags för pension. I februari månad 1948 blev det auktion. Där gick både djur och lösöre under klubban. Därefter flyttade Gerda och Karl till "stationen" (Vitaby). Där hade de köpt ett eget hus. Närmaste granne var då Sven Anderssons snickerifabrik. (Numera heter företaget Vitabytrappan). Den gamla kvarnen stod sedan tom i mer än tre år och blev ganska förfallen innan hembygdsföreningen tog över skötseln.
Karl jobbade kvar vid Torup ännu några år, medan Gerda, med ålderns rätt kunde börja sitt pensionärsliv. Under hösten 1967 gick Gerda bort och bara något år senare dog också Karl. 
Ett arbetssamt liv var då över för dem båda.
Gerda och Karl var mina morföräldrar och deras yngsta dotter, Thea, var min mor. Faktum är att jag själv, som fyraåring var med till mejeriet någon gång under en sommarvistelse hos mormor och morfar. Det är fortfarande ett av mitt livs första minnen. 
Det händer ibland att jag åker ner och kollar hur det ser ut vid möllan, och eftersom Albo Härads Hembygdsring genom Vitaby Hembygdsring sköter tillsynen, försöker jag vara med vid deras verksamhet när det är möjligt.
Bo Stenfeldt, Kivik. 
 
Tillbaka till barndomens Krubbemölla
Det går inte att beskriva känslan. Det är helt omöjligt. Kalle Itander är märkbart rörd. Han sitter åter i köket på sin barndoms gård, Krubbemölla, och minnena strömmar förmodligen över honom i detta ögonblick. Det är omöjligt för en utomstående att förstå; allt man kan göra är att lyssna till Kalles berättelse om gården och om sitt liv. Kalle föddes 1925. Han kommer tydligt ihåg första gången han kom till Krubbemölla med sina föräldrar. Fadern hade jobbat på Brösarpsgården men skulle 1929 byta till Torupsgården. Den 14 mars gick flyttlasset till gården vid Krubbemölla, där familjen skulle bo. Elofsson på Torup skjutsade hela bohaget i vagn, men snövallarna stod höga längs grusvägarna och man fick lasta om allt till slädar innan man lyckligen kom fram.
På Torup arbetade fadern som "huggedräng" vilket innebar att han lagade vagnar och gjorde andra reparationsarbeten i gårdens verkstad. Dessutom bedrev han eget lantbruk på Krubbemöllas fyra tunnland jord: Allt höggs med lie och vi höstade själva berättar Kalle. Kor och höns fanns där också. Kalle tar fram ett fotografi där man kan se hur det såg ut. Utanför två vitmenade stallängor med halmtak står en liten gosse omgiven av fyra kor. Det är Kalle. Han är nio-tio år på bilden och tittar allvarsamt in i kameran. Stallbyggnaderna är numera rivna, allt som återstår är en bit av grunden. Det är mycket som har förändrats på Krubbemölla sedan Kalle bodde här. Bostadshuset såg invändigt mycket annorlunda ut tidigare - väggar har tagits bort och de möbler som står där idag har Albo härads hembygdsförening, som disponerar möllan och bostadshuset, ställt dit för att visa hur en skånsk bondgård såg ut kring sekelskiftet. Och det är inte i det avseendet som huset faktiskt har genomgått en sorts "föråldring" - här fanns faktiskt elektricitet tidigare. Strömmen drogs till gården 1937, direkt in i ena gaveln och Kalle kommer väl ihåg när man plötsligt fick både belysning och radioapparat. Men efter att hembygdsföreningen tog över gården 1951 var man tvungen att avinstallera elen, eftersom brandförsäkringspremierna för ett obebott elektrifierat hus var alldeles för höga. Den gamla möllan är dock sig lik: ur funktion precis som vanligt. Den har inte malt något sedan 1914. När jag var liten använde vi den som cykelförråd, minns Kalle. Möllan är likväl en spännande syn med de stora kvarnhjulen och framförallt det stora vattenhjulet. Hembygdsföreningen hoppas att någon gång i framtiden kunna få den i fungerande skick, men till det krävs det pengar som tyvärr inte finns. Tillsammans med Kalle lämnar vi Krubbemölla, som ligger inbäddad i lummig grönska ett stenkast från Vitaby kyrka. För det mesta är det lugnt och tyst, men på söndag blir det fest och mycket folk. Hembygdsföreningen firar nämligen mölledag och alla intresserade är välkomna. Då kommer också Kalle Itander tillbaka för att berätta om sin barndoms mölla. 
Slut citat.
 
Återger en sammanställning som Albin Wulff gjort på uppdrag förmodligen 1971.
I Goyes jordbok av år 1552 redovisas bl.a "Krublocke mölle". Såvitt man vet är detta första gången namnet Krubbemölla förekommer i befintliga arkivalier. Vattenkvarnen inrättades således i "Krubbelyckan", men vilket år eller århundrade detta skett, därom vet man ingenting. I varje fall fanns den där är 1552.
Kvarnen och till denne hörande jordbruk var frälsegods och genom ägobyten och arvsuppgörelser har äganderätten skiftat mellan olika adelssläkter. Enligt 1671 års jordrevningsprotokoll låg 1/3 under Torup som vederlag medan resten tillhörde Svabesholms gård.
Av en 1692 upprättad karta över Vitaby jämte beskrivning framgår följande: "Krubba Mylla" är en Vattu-qvarn med dess ägor, som den gröna färgen utvisar, äger hälften Kronan, andra hälften Bekiska Sterbhuset. Mjölnarens namn är Pehr Gammalsson. Hafver ock tvänne åkrar, som kan beräknas för bägge åren, utsäde ungefär 4 1/3 tunnl.
Ängen är af starr och hårdvall, med hassel och ahlbuskar beväxt, kan bärgas under och öfver om året till 3 (lass hö).
Härtill är ock en liten hassel-skog med några böker bevuxen, ligger i en dal, är något sank på saml: ställen af Källå.
 
Beskattningen av kvarndriften föregicks av en undersökning, utförd av statlig myndighet och med åtskilliga inblandade. Här följer ett protokoll från en undersöknings- och skatteläggningsmöte i Krubbemölla. Som ett vittne på den tidens lättfattliga kanslisvenska återges hela protokollet:
" År 1793 den 26 september i anledning af Konungens Resolution Befallnings Hafvandes den 9 juni innevarande år till Herr Ordinarie domhafvanden den ingångna Skrifvelse därutinnan vid handen gifves, att den undersökning och skattläggning, som af vederbörande den 14 juli 1769 å de tillökta ett par stenar vid Qvarnen Nro 1 1/4 Krubbemölla i Hvitaby socken och Albo Härad, hvaraf 1/6 del är Augment till särskilda rusthåll vid Svabitsholms Compagni och 1/12 del Frälse till Sätesgården Torup blifvit förrättat i å berörda det skall stadfästas; medan the öfriga thärvid boende qvarnegare, emot lagens uttryckeliga föreskrift i Thärtill varit kallade och sig utlåtit, ny undersökning och skattläggning företagen af undertecknad Auditeur vid Kongl. Husar Regimentet och nu Högvederbörligen till Domare i Orten jemte Herr vice Kr ldf:Nln Pehr Sjöbeck och tillkallade Nämndemän Nils Andersson i Norra Björstorp, Jöns Andersson i Orehuset, Jöran Ernetsson i Fiskabäck, Jöran Ernetsson i Lönhult, Per Persson i Mellby, Arfvid Ernetsson i Gusared Warande Äfven Herr Häradsskrifvaren Horster om denna förrättning kungjord för at härvid vara närvarande skrifteligen han har gifvit Rätten tillkänna, att han under dess hitresa af sjukdom blifvit så hårt angripen, at han till dess genast måste återvända, dock har han vid förra förrättningen uti  ämnet lämnat alla de upplysningar, som dess ämbete fordrar, hvilket ock af till hands varande documente bestyrkes, hvadan ock Undersöknings och skatteläggnings männen ansåg dess frånvaro uti förrättningen icke kunna förorsaka uppehåll såsom ombud för denna qvarn Öfver Kammar Herren Högvälborne Herr Carl Gustaf Piper infant sig dess Frälse Inspektor Eric Larsson på säteriet Torup, men af öfvriga qvarnägare var ingen härvid närvarande oagtadt Kungörelse uti hela häradet blifvit utfärdade om dagen till denna förrättning, och underrättelse, af hvar som åstundade, ägde rättigheter sig härstädes infinna för at på minnelser afgifva, dock har förre Krono Befallnings Mannen C.J. Aspelin gifvit skrifteligen tillkänna at han för sin ägande qvarn Bengtemölla, ej vägra tillökningen af de vid Krubbemölla varande ett par stenar hälst han ej på minsta sätt härigenom är förfördelad.
Sedan ingen hade något att anmärka förfogade undersöknings männen sig till qvarnen värket, hvilket behörigen skådades och befandt at det är en ganska väl förvarad Öfverfalls Hjul qvarn som ej tåler större än fem spannar stenar, och är vattu tillgången ganska ringa, hvilket tillkommer från en måss, Vita Måsse kallad, och får biträde af en källa på Gräflunda ägor samt går högst fem månader om året och ansåg nämnden Mälde tillförseln till denna qvarn, som allenast utgöreaf 4 hela till 199 tunnor om året, hvaraf 2/3 delar räknas till korn och 1/3 till råg varandes denna qvarn belägen 1/10 dels mil från Gräflunda Mölla, 3/16 dels från Vita Mölla och 3/4 dels mil från Bengte Mölla samt 1/4 dels mil från närmaste landsväg.
Vid profmalning som anställes utröntes at till förmalning af 1 Kappa säd ärfordrades 40 minuter, som utgör En Tunna om dygnet, hvilket i afseende på tiden denna qvarn kan utnyttjas äfven öfverensstämmer med den af nämnden gjorda uppgift om mälde tillförseln.
Undersöknings Männen tog således ärendet uti behörigt öfvervägande, och aldenstund ingen af öfvriga qvarnägare, oagtadt de till Thenna förrättning varit kallade, sig härvid infunnit, eller bestridt detta nya qvarn värks vidmagtshållande, finner undersökningsmännen äfven skäligt till styrka dess evärderliga bestånd; hälst det uti ringaste måhn aj kan vara skadeligt, utan i the mera Kongl. Mt och Kronan till förmån; och i händelse det i behörig Ort skulle vinna stadfästelse, vill skatteläggnings männen i betraktan af den uppgifna mälde tillförseln, utgörande 139 tunnor säd, hvaraf Tullägten blifver, enligt hvad här i Orten öfligt varit 20:de delen eller sju Tunnor, med anledning af Kongl. Kommerce Collegi skrifvelse den 24:de januari 1787 föreslå 1/10 del däraf eller 24 Kappor, såsom afgift för de vid denna qvarn tillökta ett par stenar, hvaraf 2/3 delar gäldas uti korn och 1/3 uti råg, och åtnjuter kongl.Mt. och Kronan häraf 5 1/3 kappor råg och 5 1/3 kappor korn kommer rusttjänsten att underhållet med (o).
Blifvande likväl denna undersökning och skattläggning Konungens Höga Befallningshavandes vidare ompröfning underställda Actum Ut Supra.
På undersöknings- och skatteläggnings Männens vägnar
Efter Förordnande
A. Wullff" 
 
Kontentan av detta ordrika protokoll blir att kvarnverket utökats med ett par stenar samt att mäldbeskattningen i anledning härav ändrats. I och ned den omskrivna utökningen kom kvarnverket sannolikt att få sitt nuvarande utseende.
I mitten av 1800-talet började kvarnverksamheten successivt att minskas. Den stora log- och stallbyggnaden började förfalla så att Vitaby brandstodskommitté den 14 november 1896 skrev i sitt brandsyneprotokoll: "Men i avseende därtill, att uppgiften för Krubbemölla upptog ladulängan till samma längd, hon förr haft, innan mer än hälften blef nedrifvet, och dessutom återstoden, sedan grundmuren frånräknats, ej ansågs värd åsatta 500 kr, nedsatte kommittén försäkringen till 200kr."
Enligt beskrivningen till 1932 års ekonomiska karta utgjorde brukningsdelen  Krubbemölla 1:1 och 2:1 11,6 hektar, varav 7,8 var åker, 0,1 trädgård, 2,1 slåtteräng, 1,4 skogs och hagmark samt 0,2 byggnadstomt. Denna jordbruksdel har sannolikt tillhört kvarnen från början. De båda näringsgrenarna jordbruk och kvarnrörelse drevs mestadels gemensamt av mjölnaren med biträde av "mölledrengen". Denne var i allmänhet gift och bodde i en byggnad, som låg mitt emot kvarnbyggnaden.
Människorna i Krubbemölla, den viktigaste komponenten i den gamla kvarnrörelsen, börja framskymta i bevarade skrivelser först under 1600-talet och då med knapphändiga uppgifter i jordböcker och mantalslängder. Efterhand som alla arbetsföra registrerades, blev personuppgifterna i myndigheternas folkbokföring fylligare till belåtnad för forskningen. Krubbemölla synes ända från början ha drivits både som kvarn och hoverijordbruk under Torup. Till detta har det behövts rätt mycket arbetsfolk.
År 1663 hette möllaren Håkan Olufsson. Han efterträddes av förut omnämnde Påhr Gammalsson, som 1697 var gift med Sissa, hade sönerna Pähr och Jöns samt pigan Anna. Om Pähr Gammalsson heter det att han kunde "läsa vackert" och om sönerna att de "kan läsa i book". "1720 den 15 maj begrofs Pähr Gammalsson i Gräflunda som i Herranom afsomnade i sitt 63 ålders åhr".
Den 8 maj 1715 var Nils Isacsson möllare, hustrun hette Christina och denna dag döptes deras dotter Carna. Han synes ha efterträtts av Per Thomasson, som endast fick verka några år för att 1747 avlösas av möllare Pehr Jönsson. Till skillnad från företrädaren fick denne vara möllare i ett halvt sekel eller till år 1797, då hans son Rasmus övertog rörelsen. Rasmus gifte sig den 26 december 1801 med Bolla Gudmundsdotter och om hans övriga familjeförhållanden förtäljer husförhörslängden följande: Rasmus Persson född i Krubbemölla 1763. Hustru Bolla född i Nybromölla 1777. Sönerna Tor, Per, Gudmund och döttrarna Karna och Mätta samtliga födda i Krubbemölla.
År 1820 flyttade möllaren John Andersson in i Krubbemölla. Han kom från Vestra Vram och familjen bestod av: John Andersson född 1792 i Åsum. Hustrun Karna född 1790 i Ö.Vram. Sönerna Nils o Anders födda i Ö.Vram och sonen Jöns född i Krubbemölle.
Dräng Peter Nilsson, född den 12/10 1792 i Torup, pigan Karna Nilsdotter född den 26/6 1790 i Ö.Vram.
John Andersson miste sin hustru Karna och gifte om sig med Maria, ty kyrkoboken har följande att meddela: År 1824 den 15 februari döptes möllare John Anderssons och dess hustru Maria Åkesdotter dotter Else i Krubbemölla. Soldaten Nils Wågs Karin bar barnet. Else var född den 12/2 1824.
År 1858 blev det åter ombyte av möllare, ty då återfinnes följande i förhörslängden: Mjölnare Lars Åström född 1802 i Ivetofta. Hustrun Anna Söderholm född 1815 i Hyby. Sonen Erik född i Andrarum och döttrarna Petronella och Johanna likaså i Andrarum, medan dottern Elisabet var född i Eljaröd.
Lars Åström dog den 24/1 1870 och verksamheten övertogs av mjölnare Nils Andersson född 1835 i Ravlunda. Hustrun Märta Nilsdotter född 1837 i Eljaröd. Dottern Nelly född 1861 i Ravlunda och sonen Nils född 1870 i Vitaby.
Åren 1880-1890 var Ola Mårtensson och Nils Åkesson verksamma i Krubbemölla.
Enligt kyrkoboken 1895-1903 var följande skrivna i Krubbemölla: Arrendator Nils Nilsson född 1841 i Everöd. Hustrun Ingrid Fransdotter född 1857 i Vitaby. Sönerna Anders, Nils, Olof, Carl, Frans och döttrarna Elise, Anna och Betty var samtliga födda i Vitaby.
Familjen flyttade år 1897 till Stora Herrestad och sen kom mjölnare August Genschow född 1858 i Högseröd med hustrun Hanna Nilsson född 1858 i Kverrestad, samt dottern Gerda född 1890 i Ö. Wemmenhög.
Kyrkboken 1911-1926.
Smedarbetare Carl Vilhelm Andersson född 1891 i Köpenhamn, med hustru Gerda Genschow född 1890 i Ö.Wemmenhög och sonen Knut Åke född i Vitaby 1916.
Arrendator Anders Nordin född 1887 i S. Mellby, med hustrun Selma Linf född 1888 i S.Mellby, döttrarna Märta Elvira, Edit Ingeborg, Annie Elsine och sonen Nils Albin samtliga födda i S. Mellby.
1919-1929:
Arrendator Sven Johansson Asp född 1873 i Brösarp, med hustrun Ingrid Persson född 1876 i Vitaby. Sönerna Johan Vilhelm, Gustaf Adolf, Sven Valdemar, Axel Edvin och dottern Anna Linnea, samtliga födda i Vitaby, samt dottern Karin Alfhild född i Baldringe.
1929-1948:
Arrendator Karl Persson född i Vanstad, med hustrun Gerda Maria Månsson född i Vanstad. Sedan Carl Persson som siste brukare av jordbruksdelen avflyttat år 1948 stod byggnaderna i Krubbemölla obebodda i några år. Förfallet var ett faktum när Vitaby hembygdsring bildades den 26 september 1951 och övertog den gamla kvarnen. Bidrag från kommun, hembygdsföreningen och enskilda samt de mångas gratisarbeten har möjliggjort restaureringen och bevarandet av den gamla vattenkvarnen.
 
1971  Albin Wulff. 
 

Aktuellt den 7 augusti 2014:

Onsdagens Friluftsgudstjänst i Krubbemölla blev en välbesökt, varm och trevlig kväll.

    

Inför samlingen är det osäkert hur många som kommer, men Vitabyringens ordförande Sven-Olle Svensson bar stolar efterhand som behov fanns. Sittplats ordnades till oss 65-70 intresserade som kommit denna underbara sommarkväll. Gudstjänsten förrättades av komminister Maria Stenfeldt. Sång och musik av Gun-Britt och Alf Mårtensson. 

    

efter Gudstjänsten serverades kaffe med nybakade våfflor.                         Hembygdsringens våffelbakande damer.    Maria Stenfeldt.  (Bilden tagen tidigare).

 

 

Ingegerd Andersson har förmedlat följande bilder från Krubbemölla. Ett vårdträd (valnötsträd), skänkt av Mona Nielsen Vitaby by planterades för under juni månad 2014. En vacker plats har förgyllts ytterligare.

   

 

Den 1 april hade Vitaby Hembygdsring årsmöte i Ravlunda skola:

   

Ordförande Sven-Olle Svensson höll i klubban och vice ordförande Åke Hansson höll i pennan under förhandlingarna. 

   

Efter förhandlingarna och genomgång samt ansvarsfördelning av kommande arbetsuppgifter på Krubbemölla intogs kaffe med därtill tillhörande godsaker tillverkade av Iréne Svensson. En god stämning med konstruktivt resonemang.

Vårdplan 2014 innebär:

Rivning av befintligt vasstak på östra takfallet enligt bilderna nedan. Nytäckning med råghalm. Ryggning med blötad löspressad råghalm i anslutning till omtäckningen. Uttjänta ryggaträ ersätts med nya med dubb. Taket binds med hasselkäppar och galvad 1.25 mm tråd eftersom bindläkten är skarpkantsågade. Översyn och lagning av småskador i taket och uppklappningen av takskägget på samtliga takfall.

   

Den 28 mars 2014 revs det gamla vasstaket bort på östra takhalvan av kvarnhuset. Måndagen den 31 mars påbörjades läggningen av det nya halmtaket.

   

Delbesiktning genomfördes av Regionmuseets antikvarie den 1 april och slutbesiktning skedde den 8 april.

 

 
Sidan senast ändrad 2015-02-13.